Min uppfattning är att en kyrkas framtid står och faller med sitt andliga ledarskap.

Min son Erik tog studenten i fredags. Det blev en festlig tillställning trots lite kyla och regn. Efter tolv år i skola, och några till i förskolan, sammanfattar han sin tid i ”korvstoppningsfabriken” (ja, det är så han beskriver det) med att det mesta handlar om den enskilde lärarens förmåga. De bästa ämnena, den bästa tiden, var inte i första hand kursen som sådan, eller kurslitteraturen, utan lärarens engagemang, pedagogik ja, kort och gott lärarensledarskapsförmåga. Bra lärare kan göra det mest tråkiga ämne superintressant. En lärare som brinner för sitt ämne, och kan förmedla sina kunskaper, kan väcka den mest slöa elev till häpnadsväckande engagemang.