Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

Den internationella kvinnodagen må vara över, men snälla! Glöm aldrig dessa kvinnor och barn.

Krönikor · Publicerad 00:01, 17 mar 2017

Jag står vid gränsen till Indien. På andra sidan ser jag små hus ligga på det där berget där hallickarna finner sitt paradis. Fattiga familjer med vackra döttrar som föräldrar mer ser som en börda än som sina döttrar. Här lurar hallickarna med dem och sen smugglas de över gränserna till Indiens olika bordellområden.

Tiotusentals flickor fraktas varje år över gränserna och mängder med barn lämnas dagligen in på bordellerna i storstäderna. En bekant var i dessa områden när hon såg att ett hus stod tomt och ingen fanns vid fönstret. Hon frågade då varför det huset stod tomt och fick svaret att där inne jobbar bara fyraåriga flickor. Man ville vara diskreta till omgivningen.

Förlåt, men förstår ni hur sjukt det är? Mängder med fyraåriga barn sitter just när du läser detta fast som sexslavar. Förövare från alla samhällsskikt förnedrar och våldtar dessa barn. Det är en fruktansvärd verklighet!

Jag reser runt och har varit på så många av dessa områden. Jag träffar mammor, flickor och små små barn. Alla med sina historier, sina bakgrunder. Sålda, svikna, lurade. Det är här inne jordens helvete tar form. Min kollega berättar om hur även militärer och poliser kommer in med sina bilar på kvällarna och våldtar dessa barn.

Jag är förtvivlad. Vår regering anser samtidigt att man ska öka handeln och investera stora pengar här nere. Samtidigt vill många av våra politiker inte göra det olagligt för svenskar att köpa sex i Indien. Kunde man inte hjälpa oss med det? Någonstans måste man ställa sig frågan vems ärenden man springer?

Hur upp och nervänd kan den här världen bli? Så fort det är något fel på människan så är det liksom förutbestämt vilka som ska få betala priset. Det är kvinnan och det är barnet och det verkar inte vara alltför många som bryr sig.

Den internationella kvinnodagen må vara över, men snälla! Glöm aldrig dessa kvinnor och barn. De är övergivna. Bortglömda. Fast bakom lås och bom. Ingen hör dem. Ingen ser dem. Mitt hjärta krossas. Hur kan världen vara så grym? Vi måste kämpa för dessa barns frihet.

Förra sommaren pratade jag med min närmsta medarbetare nere i Indien. Tillsammans jobbar vi nu på ett bordellområde med att ta hand om pojkar som vuxit upp på området. Han sa: Jonatan, min dröm är att få se det här bordellområdet jämnas med marken. Att barnen blir fria och får den framtid de är skapta till att få. Jag börjar nästa gråta. Vi bär på samma dröm.

Ett halvt år senare står vi tillsammans framför ett stort rött hus. Vi klipper bandet som deklarerar att det första barnhemmet nu är invigt för barn som är uppvuxna på bordeller. Det är så berörande och innan sommaren tar vid hoppas vi ha öppnat ytterligare ett barnhem. Små barn får sina liv räddade. Deras drömmar får liv. Deras kroppar får vila. Det är så stort. Det är så oerhört stort.

Tack till alla som står med och gör det här möjligt.

Kampen fortsätter.

Barnens bästa trumfar över de vuxnas drömmar

Gästkrönika Jens Charlieson Allt handlar inte om en människas sexuella läggning. Jag vet att man gärna vill sortera in frågor och åsikter i de fack där de har placerats...