Sekularism som samhällsnorm
Under årets Almedalsvecka berörde ett av Svenska evangeliska alliansens (SEA) seminarier hur mycket åsiktspluralism som Sverige egentligen klarar av. Där pekade vi på att Sverige har gått från en normerande evangelisk-luthersk statskyrka till en normerande sekulär ideologi som dominerar vår kultur. Med detta följer en mängd outtalade förväntningar om hur man ska tänka. Religiösa övertygelser tenderar därför att exkluderas från offentligheten och förpassas till det privata.
I samband med förra veckans religions- och idésamtal Hedningarnas förgård kom kulturskribenten Per Wirtén in på samma spår. Under ett panelsamtal i Fryshuset sa han att sekularismen har utvecklats till en norm i samhället. Som icke-troende påpekade han att det i vissa sammanhang ses som en skandal att "komma ut som ungdomsledare i kyrkan". Men inte om man säger sig vara privatreligiös. Wirtén hänvisade även till genusvetaren Tiina Rosenberg som har lanserat begreppet "normsekularism" för att beskriva hur den sekulära ideologins former kan bli "lika problematiska som religiösa dogmer".
I en artikel i Sydsvenskan från förra året (10/1 2011) gör Per Wirtén en passande sammanfattning av normsekularismen; "När den sekulära normen får grepp över samhället – inte bara i statens strukturer – blir religion en skandal, kristendom en pinsamhet och islam en provokation." Alternativet är en "'ömsesidig läroprocess' mellan sekulära och troende". Hedningarnas förgård är ett sådant exempel.
Samhällsdebattören och huvudförfattaren till Samvetsfördraget (The Charter of Conscience), Os Guinness, som besöker Sverige den 26-30 september, belyser även behovet av en läroprocess. Han beskriver ytterligheterna som å ena sidan en naken offentlighet och å andra sidan en helgad offentlighet. Att exkludera religioner från, respektive att en religion dominerar det offentliga samtalet på bekostnad av andra, är två återvändsgränder.
Protesterna mot Muhammedsatiren ställer frågan om hur vi ska leva med varandras djupa ideologiska och religiösa skillnader på sin spets. Det samma gäller de ideologiska skyttegravskrig i svensk debatt där meningsmotståndare beskrivs som demokratihot, rasister och samma andas barn som massmördare.
Rätten att slippa bli förolämpad finns inte i ett öppet och fritt samhälle. Endast i totalitära regimer finns förbud mot förolämpningar. Samvetsfördraget bejakar därför en livlig debatt som en nödvändig del av det öppna samhället och försvarar alla livsåskådningars lika rätt att delta i det offentliga samtalet utifrån sina övertygelser, inom ömsesidigt överenskomna ramar.
Eftersom frågan om det pluralistiska samhället är avgörande för religions-, yttrande- och samvetsfriheten, är det ett av SEA:s prioriterade fokusområden. Så småningom arrangerar vi ett seminarium om religionskritik och främlingsfientlighet. Härnäst, närmare bestämt torsdagen den 27 september lanserar vi Samvetsfördraget på Ekumeniska Centret i Alvik. Då talar även Os Guinness om religionens roll i den offentliga debatten. Mer information finns på vår hemsida www.sea.nu. Välkomna!
Jacob Rudolfsson är samordnare hos Svenska Evangeliska Alliansen.
