Omänsklig utsortering fortsätter
Johan Lundell är generalsekreterare för Ja till Livet.
Albert Einstein noterade en gång att dumhet var att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Många av oss ler igenkännande när vi hör citatet. Sedan gör vi själva om våra misstag. Gång efter gång. Och ensamma om det är vi inte.
Den ena delen av den utmärkta utställningen ”(O)mänskligt”, vars höstturné startar i Uppsala 3 september, handlar om ”en tid då rasbiologiska idéer växte sig starka i Sverige - en tid då människor sorterades bort och utsattes för övergrepp”. Den andra delen av utställningen tillägnas ”en tid då svenska myndigheter, forskare och politiker låg bakom steriliseringar av tusentals människor för att förhindra att arvsanlag som ansågs dåliga spreds vidare.”
Två utmärkta frågor som utställningen ställer till besökarna är ”Vad kan vi lära av vår historia? Hur såg synen på människor ut då?”. Hur kommer det sig att man inte berör dagens utsortering, som ökar alltmer i både vårt land och i våra grannländer?
I dag föds färre barn med Downs syndrom än någonsin tidigare. I valfrihetens namn satsar landstingen hundratals miljoner kronor – dina och mina pengar – på utvidgad fosterdiagnostik, där de oföddas nackspalt mäts, med det specifika syftet att hitta dem med en kromosom mer.
Att försöka sätta ord på denna skallgång är närmast omöjligt men det ord som ligger närmast är eugenik, rashygien. Ordet tillskrivs Charles Darwins kusin Francis Galton och hans syfte var att ”befria framtida generationer från genetiskt överförda handikapp”. Hans teorier blev början till socialdarwinismen och de kommande utrensningarna.
Nu, anno 2011, vore det rimligt att visa avsmak för socialdarwinismens idé om att, med Darwins egna ord, ”förbättra den mänskliga rasen”, som påhejad av makarna Myrdal resulterade i decennier av tvångssteriliseringar, denna skamfläck i svensk modern historia.
Ändå ökar politiker och företag möjligheten att sortera bort människor med oönskade egenskaper mer än någonsin tidigare. Förut tvångssteriliserades kvinnorna; nu är det deras ofödda som är målet.
Vad gör vi åt detta? Vad gör du?
Den Nya Zeeländska regeringen väntas dras inför Internationella brottmålsdomstolen för försök till folkmord, då FN:s folkmordskonvention från 1948 tydliggör att man bryter mot konventionen genom att ”införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen”. Bakgrunden är att det klargjordes i landets screeningprogram att en konsekvens av programmet skulle bli ett minskat antal födslar av barn med Downs syndrom.
Gång efter gång har mänskligheten sett resultaten av idéer om den starkares överlevnad och försöken till förbättrande av den mänskliga rasen. Miljoner människors liv har spillts och förstörts.
Med ny, genetisk fosterdiagnostik där barnets DNA kan ses i mammans blod, redan mycket tidigt i graviditeten, står nu den största utsorteringen i historien för dörren. En önskan att radera sjukdomarna, genom att radera barnen, kommer att ge samma resultat som tidigare eugeniska försök. Att förvänta sig något annat resultat – är ren dumhet.
