Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.
Romarbrevet 12:17

Världen idag

Israels president Reuven Rivlin (andra från höger i nedre raden) och justitieminister Ayelet Shaked (längst till höger nedre raden) tillsammans med ordföranden för sharia-domstolarna i Israel och de nyutnämnda qadi-domarna, däribland Hana Khatib (längst till höger övre raden). Foto: Mark Neiman GPO

Lagstiftningar som förbryllar

Israelkommentar · Publicerad 00:01, 14 jun 2017

Den intensiva mediabevakningen av Donald Trumps Israelbesök och det strax därpå följande 50-årsjubileet av Israels seger i sexdagarskriget gjorde att en annan historisk händelse i Israel passerade nästan oförmärkt, nämligen utnämnandet av landets första kvinnliga qadi, det vill säga shariadomare. Hana Khatib, som hon heter, var en av fem nya qadis som svor trohets­eden under en ceremoni i president Reuven Rivlins residens i Jerusalem den 15 maj.

"Detta är ett bevis på den ofrånkomliga insikten att det är vår plikt att se till att hälften av världens befolkning har en lika stor roll i avgörandet och genomförandet av politik och lagar i alla livets områden”, sa Rivlin under den högtidliga ceremonin. "I dag unnar jag mig också att uttrycka förhoppningen att utnämningen av den första kvinnliga religiösa domaren kommer att vara den första av många, inte bara i den muslimska menigheten”.

Sharia brukar inte vara det första som förknippas med Israel, men precis som äktenskap och skilsmässa styrs av judisk religiös lag (halacha) för landets judiska befolkning, omfattas dessa juridiska områden av sharia för landets muslimska medborgare. Kristna, druser och andra religiösa minoriteter har i sin tur sina egna statligt bekostade religiösa domstolar.

Ironierna med detta system är många. I ingen annan västerländsk demokrati har judar färre religiösa rättigheter än i just Israel. För liberala judar som exempelvis inte vill att strikt ortodox judisk sed ska diktera vem de får gifta sig med, är därför Israel inte självklart det land de helst skulle vilja framleva sina liv i. För religiöst konservativa muslimer finns det å andra sidan ingen annan västerländsk demokrati som erbjuder större religiös autonomi än just Israel, vars statliga shariadomstolar är en självklarhet som landets judiske president ser som ett föredöme för landets övriga religiösa grupper.

Att utse en kvinna till qadi har emellertid inte varit okontroversiellt. Det finns mycket konservativa element bland Israels muslimska befolkning som har varit skarpt kritiska till utnämnandet. Som president Rivlins ord antydde har dock judendomen en betydligt längre väg att gå på det här området. En kvinnlig domare i en ortodox rabbinsk domstol vore i dagsläget i princip otänkbart.

Det var förstås inte bara Trumps besök och sexdagarskrigets 50-årsjubileum som gjorde att utnämnandet av Israels första kvinnliga qadi hamnade i skymundan i mediaflödet. De som vanligtvis tillskyndar för att lyfta fram Israels bedrifter och framsteg brukar sällan vara samma personer som ställer sig positiva till sharialagstiftning. De som å andra sidan har för vana att framhäva dygderna av muslimsk lag är i sin tur sällan de som brukar gå i bräschen för Israel. Israeliska statsanställda kvinnliga shariadomare passar liksom inte in i någons narrativ. Nyheten tog alltså alla lite på sängen: för en kort stund förenades Israels försvarare och belackare i en smått förlägen, tyst enhet.

Tillsättningen av Israels första kvinnliga qadi visar att Israel inte låter sig beskrivas och sammanfattas så lätt som både landets vänner och fiender ofta skulle vilja. Det är fullt av motsättningar och paradoxer: en stat som samtidigt är både västerländsk och väsensskild från Västerlandet; ett land som ibland är mer judiskt än många av dess judar hade önskat och mer muslimskt än vad många av världens muslimer hade kunnat tro. Här finns det något för alla att beundra – och förbryllas över.

Tillsättningen av Israels första kvinnliga qadi visar att Israel inte låter sig beskrivas och sammanfattas så lätt som både landets vänner och fiender ofta skulle vilja.

Henriksson vill inte gå före i abortfrågan

Abort. KD avvaktar Socialstyrelsens möte med läkare Socialminister Annika Strandhäll (S) vill inte slå fast att sena aborter inte får avslutas ända in i 22:a graviditetsveckan. Men KD kommer inte att...

Ryssland tiger om Wallenberg

Brott. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är...

Inte så illa som vi tror…

Gästkrönika Torbjörn Freij När man stiger av och på tunnel­banan i London ropar en röst i högtalaren: ”Mind the gap!” Viktig, men det finns ändå allvarligare klyftor i världen...

Avböjer "skyddsring" vid synagogan

Antisemitism. Judisk förening oroad för säkerhet den 30 september Den judiska församlingen i Göteborg önskar att de som vill skydda stadens judar när Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar den 30 september, inte...