Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu mötte Federica Mogherini, EU:s högsta representant för utrikesfrågor, förra året och vädjade om att EU skulle backa Trumpadministrationens nya fredsplan för Mellanöstern. Foto: Virginia Mayo / AP / TT

Håller EU på att förändra sin Israelpolitik?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 4 okt 2018

Med mindre än åtta månader kvar till Europaparlamentsvalet den 23–26 maj 2019 håller nu de olika partierna på att positionera sig inför det som kan bli ett ödesval för Europa. Men förtroendet för Europeiska unionens enda folkvalda organ är lågt, vilket tydligt återspeglas i röstningsprocenten i de senaste EU-valen. För fem år sedan sökte sig drygt 42 procent av de röstberättigade till valurnorna trots att det i flera länder är obligatoriskt att rösta. När Europaparlamentet ordnade öppna val den första gången 1979, var motsvarande procent över 60. Sedan dess har valdeltagandet minskat i samtliga val.

Om EU varit en nationalstat skulle det därför finnas starka skäl att ifrågasätta legitimiteten i det demokratiska systemet. I flera medlemsländer krävs en tillräckligt hög röstningsprocent för att folkomröstningar ska kunna giltigförklaras. Det kommande EU-valet är därför även en folkomröstning om tilltron och legitimiteten till EU som konstruktion.

Från alla Israelvänners perspektiv blir det kommande EU-valet även en omröstning om unionens Mellanösternpolitik. De senaste åren har EU gått i spetsen för en internationell diplomatisk kampanj för att isolera den sittande israeliska regeringen. Kampanjen har bestått av diverse nya direktiv i syfte att försvåra samarbetet mellan israeler och palestinier inom de omtvistade territorierna, det som EU kallar ”ockuperad mark”, samt genom en aktiv finansiering av icke-statliga organisationer som stöder EU:s politiska målsättningar.

När den nya administrationen i Washington har omprövat sin Mellanösternpolitik genom att bland annat erkänna Jerusalem som Israels de-facto huvudstad, avslutat sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNWRA, samt dragit sig ur kärnvapenuppgörelsen med Iran, har EU motarbetat USA på samtliga tre punkter.

Men lagom till det nya EU-valet ökar nu trycket på att EU måste fokusera på sina egna problem i stället för att försvåra möjligheterna till en förhandlingslösning i den israelisk-palestinska-konflikten. Såväl i Israel som i Europa är det många som har svårt att förstå varför EU till varje pris vill försvaga den judiska staten.

Efter krigsslutet 1945 lovade europeiska ledare att aldrig mer – never again – svika det judiska folket. Samtidigt insåg man att judarna inte kunde garanteras trygghet i diasporan utan behövde, och dessutom hade laglig rätt till, en egen stat för att överleva som nation.

Nu går Europa i stället i spetsen för att finansiera en terrorregim i Teheran som öppet vill förinta den judiska staten samt finansiera en palestinsk myndighet som med höga arvoden öppet belönar terrorister som mördar judar. I ett historiskt ljus ter sig denna politik allt mer obegriplig.

Få skattebetalare i Europa har några invändningar mot att hjälpa den palestinska befolkningen till ett drägligt liv samt att hitta en hållbar lösning i konflikten mellan Israel och arabländerna. Men trots att EU subventionerat palestinierna med flera tiotals miljarder euro genom åren, kan man inte tala om någon märkbar förändring eller förbättrade framtidsutsikter. Trots att beloppen på stödet klart överstiger Marshallhjälpen till uppbyggnaden av Europa efter andra världskriget, har utdelningen varit skral, och i de palestinska områdena fortsätter således misären och hatet att pyra.

Kritiken mot EU:s finansiering av den palestinska myndigheten gäller framför allt det palestinska skolväsendet. I den nya palestinska läroplanen som presenterades förra hösten har tonen mot den israeliska staten och det judiska folket skärpts ytterligare och undervisningsmaterialet uppmanar till jihadism och martyrskap i stället för samarbete och fred.

Förra veckan röstade Europa­parlamentets budgetkontrollutskott för att frysa 15 miljoner euro tills dess den palestinska myndigheten har gett garantier för att man kommer att reformera läroplanen så att den motsvarar Unescos krav på fred och tolerans.

Tidigare under hösten meddelade Storbritanniens ansvariga minister för Mellanöstern, Alistair Burt, att en grupp givarländer med EU i spetsen kommer att inleda en oberoende utvärdering av den palestinska läroplanen efter att han och andra ledamöter i det brittiska underhuset hade fått se konkreta exempel på hur palestinska barn och ungdomar drillas till terrorism i sina skolor i stället för att förberedas för en framtid i fred och samexistens.

Missnöjet med EU:s nuvarande politiska inriktning begränsar sig inte till den generösa men villkorslösa finansieringen av den palestinska myndigheten. Ödesfrågorna gäller bland annat om EU ska utvecklas till en överstatlig global supermakt eller om man även i framtiden ska ge medlemsländerna rätten att bestämma över sin egen framtid. För fem år sedan fanns det ingen som skulle ha trott att vårens EU-val sker utan deltagande från Storbritannien. Huruvida det blir ett nytt EU-val igen om fem år, 2024, framstår nu alltmera som en öppen fråga.

Europaparlamentsvalet äger rum i Sverige söndagen den 26 maj 2019.

Trots att beloppen på stödet klart överstiger Marshallhjälpen till uppbyggnaden av Europa efter andra världskriget har utdelningen varit skral, och i de palestinska områdena fortsätter således misären och hatet att pyra.

Löfven redo kompromissa för en ny regering

Politik Socialdemokraternas Stefan Löfven är redo att försöka bilda en ny regering. Han öppnar upp för kompromisser med borgerliga partier.

Hans ovilja att viga homopar har resulterat i hård debatt

Göteborg. Den nya kyrkoherden i Mölndals pastorat, Carl Sjögren, debatteras just nu på sociala medier. Orsaken är en intervju i Mölndals-Posten, där han uppger...

Varför tiger medierna om Elidas Israelresa?

Ledare Journalistik om Israel Medieuppbådet var stort när Elida anlände till Israel i förra veckan. Från israeliska medier vill säga. Stora tv-kanaler och tidningar var på plats...

Viger inte homopar – har stort stöd i Stockholmsförsamling

Vigsel. Ytterligare en nytillträdd kyrkoherde har kritiserats för att han inte vill viga homosexuella par, Petter Sundelius i Stockholmsförsamlingen S:t...