Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.
2 Timoteusbrevet 4:7

Världen idag

Unga kvinnor springer nedför en trappa på Tempelberget i Jerusalem. Klippdomen i bakgrunden. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Dags att sluta uppvigla omkring Tempelberget

Israelkommentar · Publicerad 00:01, 4 aug 2017

Knappt en månad efter femtioårsminnet av återföreningen av Jerusalem har en ny strid blossat upp kring stadens mest omstridda del, Tempelberget. Konflikten fick sin början när den israeliska regeringen i början av juli bestämde sig för att installera metalldetektorer vid ingången till Tempelberget, efter att två israeliska poliser kallblodigt hade skjutits ned av palestinska terrorister. 

Metalldetektorer är i dag standardutrustning vid heliga platser runt om i världen, liksom vid internationella flygfält och andra känsliga platser. I den komplexa överenskommelsen efter återföreningen av Jerusalem i juni 1967 gick den israeliska regeringen frivilligt med på att ge Jordanien och den islamska myndigheten Waqf det administrativa ansvaret på Tempelberget, medan Israel behöll den övergripande suveräniteten över platsen. I arrangemanget ingick även att den israeliska staten hade ansvar för säkerheten på Tempelberget. I stället för att ta full kontroll över denna heligaste plats i judendomen bestämde man sig för att dela på ansvaret.

För de personer som i dag besöker Tempelberget i Jerusalem kan situationen dock upplevas en aning förvirrande. När man väl tagit sig förbi alla israeliska säkerhetsvakter och kommit upp på själva Tempelberget är man plötsligt omringad av jordanska säkerhetsvakter, som bevakar att ingen kristen eller jude ber på platsen. Ni läste rätt. Säkerhetsvakternas uppgift är att bevaka att ingen icke-muslim ber på Tempelberget. 

Idén om att islamska heliga platser måste skyddas från icke-troende kan ta sig de mest bisarra uttryck. Så kan till exempel fortfarande ingen icke-muslim besöka de heliga städerna Mecka eller Medina i Saudiarabien. När Sydafrika tillämpade en liknande åtskillnadspolitik baserad på hudfärg, fördömdes detta mycket riktigt av det internationella samfundet. I dag hörs dock inga protester när icke-muslimer behandlas som andra klassens medborgare eller kristna grupper som bott i regionen i snart tvåtusen år tvingas fly för sina liv.

Kontrasten mellan den israeliska statens generösa politik – att låta alla tre monoteistiska religioner verka sida vid sida i Jerusalem – och islams förbud för icke-muslimer att be på Tempelberget eller beträda marken i Mecka och Medina är uppenbar. Därför är det minst sagt märkligt att det är Israel som fått skulden för den senaste tidens oroligheter i Jerusalem och inte de som har ställt till med upploppen.

Det finns ingenting som kan uppvigla de muslimska folkmassorna runt om i världen mer än beskyllningarna om att judarna håller på att inta al-Aqsamoskén på Tempelberget. Studerar man närhistorien så kan man se hur dessa beskyllningar återkommer med jämna mellanrum. Redan 1929, långt innan det fanns någon judisk stat i Israel, lynchades 69 judar i staden Hebron efter att stormuftin i Jerusalem hade varnat muslimerna för att judarna höll på att inta Tempelberget. Nyligen kommenterade den Palestinska myndighetens utrikesminister Riad Malki konflikten på Tempelberget genom att säga att ”Det handlar inte om metaldetektorer eller övervakningskameror utan om suveräniteten över Tempelberget. Slutstriden om al-Aqsa har börjat. “ 

Den senaste tidens tragiska händelseutveckling är dock en naturlig följd av det pågående diplomatiska kriget mot Israel, där historiska platser i judarnas historia – som Västra muren i Jerusalem eller Patriarkernas grav i Hebron – har förklarats som palestinska kulturarv. Ser man till röstningsförfarande i Unesco så märker man att det är en liten minoritet av länder som drivit igenom dessa resolutioner. Allt medan den demokratiska världen har stuckit huvudet i sanden och låtit bli att rösta, eller som den svenska regeringen, röstat med historieförfalskarna.

Budskapet har nått fram. Det internationella samfundet bryr sig inte ifall den muslimska världen flyttar fram positionerna och omdefinierar viktiga judiska och kristna kulturarv som muslimska. I den islamistiska världsbilden är detta fullständigt naturligt eftersom islam, enligt muslimernas uppfattning, har ersatt de tidigare monoteistiska religionerna. Med den världsbilden finns det inget behov eller utrymme för några andra religioner eller kulturer, trots att det strider mot samtliga internationella konventioner om alla människors lika rätt.

I denna situation har religiösa ledare ett speciellt ansvar. Detta är någonting som även Förenta nationerna slog fast vid ett extra sammankallat möte i New York i mitten av juli, där representanter från samtliga världsreligioner deltog. I slutkommunikén konstaterades att religiösa ledare har en nyckelroll i politiska konfliktsituationer, och att dessa måste använda sitt inflytande på ett konstruktivt sätt till att skapa fred och förtroende mellan olika religiösa grupper och under inga omständigheter uppvigla till våld.

Nu behöver alla goda krafter samverka för att behålla Tempelberget som ett fredens berg. Det gäller speciellt för de religiösa ledare som tecknade under FN-överenskommelsen i New York. När valet står mellan religiös uppvigling till våld och nya åtgärder för att trygga säkerheten på Tempelberget borde det inte råda några oklarheter vad som är fredens väg.

Nu behöver alla goda krafter samverka för att behålla Tempelberget som ett fredens berg.

Talen det inte rapporteras om

Israelkommentar Israelkommentar. Kontexten behövs för förståelse och sympati När man bor i väst, blir man matad med information om Israel som, med några ädla undantag, är extremt kritisk mot Israel. Om det är fråga om...