 Foto: Michael Probst/Scanpix Greklands kris sätter
eurodebatt i nytt ljus
Det som euromotståndarna varnade för har besannats och EMU-debatten i Sverige kommer att vara död i minst tio år. Nej, krisen kommer att på sikt stärka det europeiska valutasamarbetet, och länder som Grekland har snarare gynnats av euron.
I samband med den djupa ekonomiska krisen i flera euroländer går meningarna brett isär om såväl krisens orsaker som dess påverkan för debatten om ett eventuellt införande av euron i Sverige.
– Precis det som vi motståndare varnade för har nu inträffat, säger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Gottfries var en av de sex ekonomer och statsvetare som i mitten av 1990-talet utredde ett eventuellt svenskt deltagande i EU:s valutaunion. När den så kallade Calmforsutredningen kom till slutsatsen att Sverige borde införa euron på sikt, reserverade sig Gottfries, då han ansåg att Sverige över huvud taget inte skulle sträva efter ett deltagande.
– Debatten kommer att vara död i åtminstone tio år, säger Gottfries, som alltså menar att det faktum, att euromotståndarna har fått rätt, borde utesluta ett svenskt deltagande i eurosamarbetet för en lång tid framöver.
Gottfries menar att det faktum att Grekland till följd av euron inte kunnat föra en självständig penningpolitik med en egen ränta bidragit till krisen. Räntan har varit för låg, vilket lett till hög inflation, höga kostnadsökningar och därmed förlorad konkurrenskraft.
Men hans åsikter delas inte av alla bedömare.
– Att beskriva det inträffade som en eurokris är fel, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt näringsliv.
Fölster menar att det är den egna inhemska finanspolitiken som orsakat krisen i länder som Grekland, och har därmed inte så mycket med euron att göra. På sikt tror Fölster att det ekonomiska reformarbete som nu kommer i flera av euroländerna kommer att vara positivt för valutasamarbetet.
– Det här reningsbadet kommer att leda till ett starkare EMU, säger Fölster, som alltså inte tror att diskussionerna för eller emot valutaunionen kommer att dö ut.
Han får medhåll av Johnny Munkhammar, statsvetare och välkänd författare och debattör. I samband med euro-omröstningen 2003 var Munkhammar en av de ledande företrädarna för ja-sidan.
– Det som hänt visar att vi har fått rätt, säger han.
Det Munkhammar syftar på är att valutasamarbetet gör det omöjligt för medlemsländerna att devalvera, det vill säga låta den egna valutan falla i värde. (Detta eftersom de inte har någon egen valuta). Detta är annars en vanlig åtgärd i syfte att stärka ett lands konkurrenskraft.
– Nu tvingas i stället Grekland och andra euroländer att reformera sina ekonomier och att lösa problemen långsiktigt, säger han, och påminner om att devalveringar bara är en kortsiktig lösning.
Även om Munkhammar alltså inte tror att eurodebatten är död – långt därifrån – så tror varken han eller Stefan Fölster på en folkomröstning i frågan under den kommande mandatperioden, vilket tidigare föreslagits av bland andra Folkpartiledaren Jan Björklund.
– Men om några år när valutasamarbetet har stärkts så kommer debatten att ta fart igen, tror Fölster.
Pär Krause
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
|
Arbetsliv 
