 Hatbrotten riktar sig bÃ¥de mot muslimer och judar. PÃ¥ nyÃ¥rsafton 2009 avlossades ett skott genom ett fönster i moskén pÃ¥ Islamic Center. Centers vd Bejzat Becirov visar kulhÃ¥let i fönstret. Omkullvälta och krossade gravstenar förekom pÃ¥ den judiska delen av St Pauli kyrkogÃ¥rd i somras. Foto: Dragan Prvulovic/Scanpix Malmö kraftsamlar
mot hatbrott
Men flera Malmöpolitiker har tidigare påtalat antisemitism i stadenMalmö kraftsamlar efter den senaste tidens mediestorm kring kommunalrådet Ilmar Reepalu och stadens judar.
Men frågan om antisemitism har väckts i fullmäktige tidigare år, utan att leda till kraftfulla insatser.
Politiker och tjänstemän har gått igenom alla anmälda hatbrott från 2009. Och stadens nya dialogforum har uppmanat kommunens 20 000 anställda att vara på sin vakt mot alla former av rasism.
– Det är väldigt viktigt att mänskliga rättigheter gäller lika för alla och att vi inte tolererar någon form av rasism eller intolerans, säger Julia Janiec (S), stabschef hos Ilmar Reepalu.
Maningen om vaksamhet är den första skrivelse som gått ut från dialogforum – det råd som Ilmar Reepalu lät tillsätta för ett par veckor sedan, och som ska samla representanter för religiösa och sekulära samhällsaktörer.
Flera av de anmälningar om hatbrott som gjorts berör stadens skolor. Julia Janiec berättar om hur en elev tillåtits ösa antisemitiska skällsord över en annan elev under en längre tid.
– Det var en långtgående kräkning som slutade med att eleven gjorde en polisanmälan. Här har skolan brustit i sitt ansvar.
För ett år sedan var läget bättre i Malmös skolor. I alla fall om man ska utgå från behandlingen av den sverigedemokratiska motion som yrkande på att kommunen skulle se närmare på antisemitismen bland stadens ungdomar. Motionen avslogs sedan flera av skolor svarat att de inte såg några tecken på ökad antisemitism.
– Det är möjligt att man hade situationen under kontroll då. Men det vi ser i polisanmälningarna nu är att det finns mycket kvar att göra när det gäller värdegrundsarbetet i skolorna, säger Julia Janiec.
Hon utesluter att SD-motionen skulle särbehandlats på grund av antipatier mot avsändaren.
– Det är en fullständig orimlighet. Det skulle vara en katastrof för demokrati om man behandlade en motion annorlunda för att ett visst parti låg bakom.
Antisemitism har varit på tapeten tidigare i kommunfullmäktige. Kristdemokraternas dåvarande gruppledare, Aldo Iskra, ställde våren 2004 frågan om vad staden kunde göra för att skydda stadens judar och komma åt antisemitismen.
– Svaret var ”tack så mycket, det görs redan arbete på det området”. Men rent konkret har ju inte så mycket hänt, och det är väl ett av skälen till att den judiska församlingen reagerat så kraftigt på senare tid, säger Aldo Iskra, som i dag lämnat politiken.
Han talar om åratal av politisk ”beröringsångest” i relation till de religiösa samfunden, samtidigt som stadens mångfald gör det extra viktigt att samverka med trossamfunden.
– De har kompetens och kunskap som samhället behöver. Och helt oavsett om man tycker religion är en privatsak eller inte, så måste en kommun göra sitt yttersta för att stödja fundamentala rättigheter som yttrandefrihet och religionsfrihet.
Eva Janzon
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
|
Startsidan 
