En lÄst grind utanför en kyrka i Bagdad. Kristna som flytt frÄn Irak kÀnner sig utestÀngda bÄde frÄn sitt eget land och frÄn Sverige, som vill skicka dem tillbaka. Nu tar Migrationsverket hjÀlp av kyrkor för att granska hur asylÀrenden har hanterats. Foto: Scanpix

Migrationsverket granskar avslag

Tar hjälp av kyrkor och frivilligorganisationer

Migrationsverket tar frivilligorganisationerna till hjälp för att kunna granska avslag till kristna irakier.

Under ett möte nyligen med företrädare för bland annat syrisk-ortodoxa kyrkan, Assyriska riksförbundet och Svenska kyrkan bad Migrationsverkets stabschef Fredrik Beijer att få in 50 ärenden för att gå igenom handläggningen och besluten.
Sverige har tidigare fått kritik från FN och internationella människorättsorganisationer för att man utvisar kristna irakier. Vid mötet på Migrationsverkets kansli i Solna den 3 februari berättade frivilligorganisationerna att de granskat ärendena med hjälp av jurister och funnit många brister och rena felaktigheter.
Även Fredrik Beijer sa, enligt deltagare vid mötet, att han funnit ”konstigheter” när han tittat på några ärenden, och att man kanske lägger ner för mycket möda på att försöka belägga hot genom skriftlig bevisning.
– Vi kommer inte att gå igenom ärendena på nytt, utan se på handläggningen: har man ställt rätt frågor, hur är besluten fattade och hur motiverades de. Det ger oss också en möjlighet att förklara hur bedömningarna är gjorda och hur vi ser på saken, säger Fredrik Beijer.

En liknande granskning för ett år sedan gav vid handen att myndigheten i en del fall gått för hårt fram vid bedömningen av just irakiska minoritetsärenden.
Då gick Migrationsverket med på att granska 30 ärenden gällande den mandéiska minoriteten i Irak. Visserligen konstaterade man att hälften av ärendena inte var relevanta för asylprövning i Sverige, antingen för att det rörde sig om familjeanknytning eller om personer som kommit till Sverige genom ett annat EU-land och måste få sin sak prövad där.
Men man fann också att oproportionerligt många avslag omprövats av Migrationsdomstolen, som sedan ändrat på Migrationsverkets beslut och beviljat uppehållstillstånd.
– Det var en nyttig återkoppling som visar att vi kanske drivit på lite för hårt vad gäller den här gruppen, säger Fredrik Beijer.

Migrationsverket antog i december rättsliga riktlinjer för handläggningen av ärenden som gäller minoriteter från Irak. Bakgrunden är den förföljelse som – trots det i övrigt förbättrade säkerhetsläget i landet – framför allt de kristna utsätts för. Sedan 2003 beräknas över hälften av alla kristna i Irak ha flytt utomlands i vad som liknats vid en religiös rensning, i många fall efter mordförsök, bränder och kidnappningar.
De 50 ärendena ska gås igenom under de närmaste två månaderna. Därutöver avser organisationerna skicka in ytterligare några hundra ärenden som en slags manifestation.

– Det finns en religionsblindhet hos beslutsfattarna som gör att man inte riktigt kan ta till sig information om denna slags förföljelse, säger frilansjournalisten Nuri Kino.
Tillsammans med  kollegor satte han i höstas strålkastarljuset på Sveriges utvisning av kristna irakier i en rad reportage i Ekot i Sveriges Radio.
– När vi granskade 52 ärenden fann vi att landkunskapen hos beslutsfattarna var undermålig, liksom många andra brister och rena faktafel. Om man inte kan skyddas av staten i sitt hemland har man enligt svensk lag rätt till skydd här, konstaterar Nuri Kino.

Eva Janzon
Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spam bots, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den

Läs mer om Migrationsverkets avslagsgranskning:

Tryckta utgåvan: Assyrisk familj hoppas få stanna