 Birgitta Almgren har utifrÄn upptÀckter i Stasi-arkiven skrivit en bok om DDR:s inflytande pÄ den svenska skolan. Hon upptÀckte att Stasi-medarbetare med Sverige som insatsomrÄde deltog i utformningen av svenska lÀroböcker. Foto: Scanpix Medveten ateistisk fostran
skulle forma svensk skolaBirgitta Almgren, professor vid Södertörns högskola, har forskat i Stasi-arkiven och upptäckte där hur det svenska skolväsendet under flera decennier influerades av DDR.
I sin bok ”Inte bara Stasi” beskriver hon det nära samarbete som Sverige och DDR hade på skolområdet ända fram till Berlinmurens fall.
”Historikerna måste i framtiden förklara hur en socialistisk skolreform kunde genomföras i ett kapitalistiskt land…. Hur kommer det sig att skolsystemen i det socialistiska DDR och det kapitalistiska Sverige har så många gemensamma drag?”
Så löd Stellan Arvidssons tacktal när han tog emot hedersdoktoratet vid DDR-universitetet i Rostock i november 1969.
Hans hedersdoktorat motiverades av att ”en socialistisk skolreform hade kunnat genomföras i det kapitalistiska Sverige.” Vid högtidligheterna presenterades han som den svenska enhetsskolans arkitekt, skriver Birgitta Almgren i sin bok ”Inte bara Stasi...”
En rapport till Politbyrån beskrev Stellan Arvidssons övertygelse att läroböcker var viktiga medel för ateistisk skolning i statlig religionsundervisning.
Arvidsson beskrevs som mycket intresserad av marxism-leninismen och framställdes som expert på ateistisk fostran.
På 1950-talet inledde Sverige ett omfattande samarbete med DDR, med pedagogseminarier och studieresor för svenska skolledare och lärare, samt utbyte mellan läroboksförfattare, högskolor, skolor och skolmyndigheter.
Stellan Arvidsson ordnade med träffar med företrädare för DDR-ministeriet och såg till att DDR-lektorer medverkade i svensk undervisning och fortbildning. Skolpolitiker och lärarutbildare fick å sin sida ett storslaget mottagande i DDR.
Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet ordnade kurser i tyska i DDR och fick år 1983 det prestigefyllda Jacob-und-Wilhelm-Preis för sitt arbete att sprida marxism-leninism i ”ickesocialistiska länder” förklarade utbildningsminister Böhme i sitt tal till de svenska pristagarna.
På 1980-talet fanns det statliga avtal på utbildningsområdet mellan de båda länderna och ministerbesöken avlöste varandra.
När utbildningsminister Margot Honecker besökte Stockholm i mars 1985 framförde Skolöverstyrelsen (SÖ) önskemål om att få direktkontakt mellan skolor i DDR och Sverige.
Honecker ställde sig positiv i samtal med generaldirektören Lennart Orehag, ministrarna Lena Hjelm Wallén och Bengt Göransson. Även Erland Ringborg och Stellan Arvidsson var med.
Både Sverige och DDR skulle ha nytta av ett sådant samarbete eftersom länderna hade så mycket gemensamt, var tanken.
SÖ uttryckte i slutet av 1980-talet återigen önskemål om partnerskolor och Svenska Universitets- och Högskoleämbetet skrev i oktober 1988 ett brev till DDR:s minister Günter Heidorn om utvidgning av forskningssamarbetet.
Redan 1972 hade 600 svenska lärare undervisats i DDR, vilket motsvarar en tysklärare per svensk skola. Kursmaterialet i sommarkursen i Rostock år 1981 undervisade svenska lärare i ”Marxistisk-leninistisk litteraturteori” och om ”Det socialistiska samhällets utveckling i DDR”.
En skrift utgiven av Skolöverstyrelsen och Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet så sent som år 1993 såg inga problem med att kurser anordnades för svenska lärare i DDR. Sven-Eric Henricsson, en av författarna, skriver att enstaka röster var kritiska, men inget nämns om att förmiddagarna ägnades åt att studera marxistisk filosofi.
Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, menar att Stellan Arvidsson och Britta Stenholm på ett unikt sätt har påverkat det svenska skolväsendet.
– De var ju opinionsbildare. Britta Stenholm gjorde utredningar, granskade läromedel och hade ett stort nätverk eftersom hon kände många. Hon satt med i läromedelskommissioner och anmälde läromedel som inte hade en neutral bild på DDR – med neutral avsågs DDR-regimens bild.
Birgitta Almgren menar att Sverige alltid varit undfallande inför diktaturer.
– DDR är inget undantag. Så var det även under Nazi-tiden, menar hon.
I sin forskning i Stasi-arkiven har hon stött på dokument som visar hur Stasi avkrävde löften av sina medarbetare och rapportörer. Det finns dock inte något som tyder på att Stellan Arvidsson och Britta Stenholm fick avge några trohetslöften.
– Det behövde de inte, framstående kulturpersonligheter krävde man inte förpliktelser av. Regimen fick ändå hjälp, både PR för DDR i Sverige och information om svenska förhållanden till DDR.
Ruben Agnarsson
Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spam bots, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den
Mer om DDR och den svenska skolan:
+ PLUSARKIV SÖ:s förre generaldirektör: "Det kan se lite bisarrt ut så här i efterskott"
+ PLUSARKIV Fakta: De formade den svenska enhetsskolan
|
|
|
Startsidan 
