Startsidan
Nyheter
Den växande antisemitismen i Malmö: Reepalu: "Judar delansvariga för antisemitismen" | 2010-02-03 06:00 | |
![]() ![]() I mitten av juli förra Ã¥ret skändades flera gravstenar i den judiska delen av S:t Pauli kyrkogÃ¥rd i Malmö. Det är bara ett av mÃ¥nga exempel pÃ¥ en mer hätsk stämning mot judarna i omrÃ¥det. Foto: Drago Prvulovic/Malmöbild/Scanpix Reepalu: "Judar delansvariga för antisemitismen"De senaste veckorna har judarnas utsatta situation i Sveriges tredje största stad satts i fokus efter en serie artiklar i Skånska Dagbladet. Inte minst sedan kommunstyrelsens ordförande, Ilmar Reepalu visat sig vara allt annat än opartisk i frågan.– Det är väl egentligen bara bra att Ilmar Reepalu säger det han säger. För så vet vi ju var vi har honom. Fast i och för sig har vi hört honom uttala sig på liknande sätt också tidigare. Männen bakom orden är Fred Kahn och Fredrik Sieradzki, styrelseordförande respektive ordförande i informationskommittén i Judiska församlingen i Malmö. De har bråda dagar just nu. För det första är de föremål för den ena mediala uppvaktingen efter den andra, för det andra måste de ta sig an alla reaktioner från allänheten. Och allt detta på grund av den artikelserie i Skånska Dagbladet som berättade om den antisemitism som råder i Malmö, men som också avslöjade något helt annat: kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalus allt annat än opartiska inställning och ovilja att erkänna problemet. Och det är inte minst det senare som nu har skapat rubrikerna. - Jag trodde aldrig på en reaktion som denna när vi först blev intervjuade om antisemitismen. Men efter intervjun med Reepalu förstod jag, säger Fred Kahn. ![]() Fred Kahn, till vänster, och Fredrik Sieradzki, Judiska församlingen i Malmö, tror pÃ¥ Ilmar Reepalus löfte om en dialoggrupp i Malmö först när de ser den. Foto: Annica Skenberg Antisemitistiska yttringar har många i den nu 700-800 medlemmar stora judiska föreningen fått leva med länge, men både Fred Kahn och Fredrik Sieradzki fastslår att den har tilltagit i styrka på senare år. - Under min uppväxt här i Malmö på 1950- och 1960-talen fanns det förvisso antisemitism, men aldrig så tydligt. Och omedelbara brandkårsutryckningar från alla håll kunde stävja den, berättar Fran Kahn. I samband med sexdagarskriget 1967 blev läget skarpare, även om antisionisterna och antisemiterna då fortfarande bara utgjorde en begränsad del av samhället och då inom vänstern. Men nu kan både Fred Kahn och Fredrik Sieradzki konstatera att judehatet nästan har blivit rumsrent. Och i Malmö, som har en stor grupp invandrare från Mellanöstern, är frågan enormt känslig. Men det är inte bara inom muslimska kretsar som antisemitismen lever och frodas – många autonoma grupper har också vädrat morgonluft och gör gemensam sak med invandrarna. Det är en otäck verklighet som de båda beskriver: begravningskapell som stuckits i brand, välta gravstenar och hotbrev.Tillrop som ”Död åt judarna” och ”Heil Hitler”. Ungdomar som inte vågar gå ut med kippa eller Davisstjärna. Därtill en mer subtil form av kränkningar: hur skolor undviker eller bara mumlar sig förbi Förintelsen och hur judiska lärare och elever uppmanas att ”ligga lågt” med sin judiskhet, för de ”måste ju förstå” att detta kan väcka ont blod... - Och när Israel-Palestinakonflikten diskuteras i skolan, förutsätts den judiske eleven att försvara Israels politik, säger Fredrik Sieradzki. Åratal av trakasserier och hot har självklart satt sina spår. Rädsla i församlingen vill varken Kahn eller Sieradzki tala om – däremot obehag. De berättar att många judar har flyttat från Malmö till Stockholm, Israel eller Storbritannien, men säger samtidigt att detta inte bara nödvändigtvis har berott på antisemitiska stämningar. För ett år sedan spetsades de malmöitiska judarnas situation till ytterligare. De kravaller som uppstod i samband med Davis Cup och en fredsdemonstration i Malmö, var inte bara klart antisemitiska. Från högsta ort – Ilmar Reepalu – fick judarna veta att de hade sig själva att skylla, eftersom församlingen i Malmö inte tagit klar ställning mot Israel i konflikten med palestinierna. - Att vi ska behöva ta parti mot Israel för att judar i Sverige inte ska trakasseras!, säger Fred Kahn. Att Ilmar Reepalu inte – som han har påstått – skulle ha känt till judarnas svåra situation håller både Fred Kahn och Fredrik Sieradzki för otroligt. Efter tennismatchen i fjol bjöd församlingen in samtliga partier i kommunfullmäktige till hearing. Reepalu var inte närvarande, däremot en partikollega till honom som sade sig se situationens allvar och att en dialog borde komma till stånd. Dessutom har församlingen en mycket gott samarbete med polisen – något som inte heller borde ha undgått kommunstyrelseordföranden, tycker de.. Så löftet om ett dialogforum tar de med en nypa salt. Först vill de nämligen se att det verkligen blir av. Och om Reepalus ”pudel” i Sydsvenskan säger Fred Kahn bara så här: - Orden är ju sagda, även om han har tagit tillbaka. Annica Skenberg Den här e-postadressen är skyddad frÃ¥n spam bots, du mÃ¥ste ha Javascript aktiverat för att visa den Mer om den växande antisemitismen i Malmö:+ PLUSARKIV Högt pris att berätta om rasism+ PLUSARKIV Skånska dagbladets chefredaktör: "Frågan viktig att ta upp" + PLUSARKIV Reepalu: "Jag visste inte"
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||