Startsidan
Opinion
Debatt: Ny kursplan gör unga kulturlösa | 2010-02-03 06:20 | |
Debatt: Ny kursplan gör unga kulturlösa |
|
|
När den socialdemokratiska regeringen 1963 ville ta bort kristendomsämnet i den svenska skolan vände sig i stort sett varannan vuxen svensk mot förslaget; 2 100 000 personer skrev under protestlistor. Kristendomsämnet blev inte kvar, men i varje läroplan sedan dess har understrukits kristendomens särställning inom religionskunskapen. Nu föreslår dock Skolverket i ett remissförslag till ny kursplan i religionskunskap att kristendomens särställning ska försvinna. Detta skulle beröva eleverna en grundläggande kunskap i den religion som i tusen år format Sverige och de värderingar som vi gemensamt sluter upp kring. Det strider också mot läroplanen som riksdagen beslutat om. I den nu gällande kursplanen står specifikt om kristendomen: ”Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret. Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider.” Att ta bort texter som dessa är orimligt av sakliga skäl, men också av rent formella. Skolverkets förslag strider nämligen mot den nu gällande läroplanen för grundskolan och gymnasiet, Lpo 94 och Lpf 94, som formulerades efter beslut i riksdagen 1994, betänkande 1993/94:UBU01 och UBU02. Riksdagsbesluten bekräftade regeringspropositionens ord: ”Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism”. Dessa centrala ord införlivades också i läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94: ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” I förarbetena till riksdagsbeslutet, regeringens proposition 1992/93:220 ”En ny läroplan för grundskolan” (sid 58) står specificerat hur religionskunskapsämnet ska utformas: ”Ämnet skall därför ge kunskaper om den kristna trons föreställningsvärld som en grund för förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro.” Skolverket föreslår alltså att religionskunskapsämnet släpper kristendomens särställning och dess grundläggande betydelse för vårt land och folk. Det får inte ske. Det skulle innebära att våra ungdomar förmenas ett viktigt idéarv och blir i stor utsträckning kulturlösa. Sverige är numera multietniskt och multireligiöst, men det kristna arvet har format det svenska samhället. Kristendomens värderingar är av största betydelse för ett gott samhälle. Sista datum för att lämna in remissvar och synpunkter till Skolverket är den 5 februari. För den som värnar om den kristna värdegrunden gäller det att reagera snabbt. Tuve Skånberg Gästprofessor kyrkohistoria, Fuller. Riksdagsledamot 91-06 (KD) Walburga Habsburg Douglas fil dr juridik, riksdagsledmot 06- (M) Kjell O. Lejon Professor religionsvetenskap, Lnköping Rolf Åbjörnsson Advokat, riksdagsledamot 94-02 (KD) IVar Gustafsson Docent matematik, Chalmers Stefan Swärd fil. dr statsvetenskap Yvonne Maria Werner Professor historia, Lund Artikelförfattarna är fellows vid Claphaminstitutet.
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||