Startsidan
Opinion
Kommentar
När grundvalarna rivs upp | 2009-11-02 08:54 | |
När grundvalarna rivs upp |
|
|
Kvinnan som adopterat lille William gjorde vad hon kunde för att ingjuta den kristna tron i hans hjärta. Länge syntes hennes ansträngningar inte så lyckosamma, men i mogen ålder upplevde William Wilberforce en radikal omvändelse, ett gudsmöte som han tog med sig som en ledstjärna ut i ett spännande politiskt yrkesliv. Adoptivmodern fick lön för sin möda. Som ledamot i Torypartiet i brittiska underhuset kämpade Wilberforce bland annat för arbetarnas och de fattigas rättigheter. Mest känd blev han emellertid som den politiker som ledde striden mot slaveriet, något av det mest skamliga som mänskligheten företagit sig. År efter år, årtionde efter årtionde arbetade Wilberforce outtröttligt för att sätta slavarna fria. Vad som kännetecknade frihetskämparna var deras tveklösa inställning att aldrig ge upp. Kraften i den kristna tron drev och bar dem. En månad före William Wilberforces död 1833 tog England beslutet att förbjuda slaveriet i hela det brittiska samväldet. Han fick uppleva att det goda, med knapp marginal, segrade över det onda. Jag tänker på den politiska situationen i Sverige och hur en minoritet med beteckningen RFSL – endast 6 000 medlemmar – har fått ett stort inflytande över lagstiftningen. Det är märkligt hur en liten grupp människor genom välorganiserade kampanjer kan driva igenom beslut som går tvärtemot tusenårigt och beprövat samhällsbygge, grundat på den judisk/kristna etiken. Man skulle nästan kunna tro att halva Sveriges befolkning är RFSL:are. I verkligheten tror jag det är en förkrossande majoritet av vårt folk som sympatiserar med en kristen livssyn. Varför, till exempel, har Sverige en mer liberal abortlagstiftning än andra länder? Jo, på grund av en liten påtryckargrupps iver – och den kristna majoritetens tystnad. Många exempel kunde här nämnas, och könsneutrala äktenskap är ett. Nästa steg i RFSL:s planer är troligen det antalsneutrala äktenskapet. En man kan ha så många fruar han vill, och en kvinna kan vara gift med så många män hon önskar. Detta ska våra barnbarn och deras barn lära sig i skolan. Ska vi bara finna oss i detta? Eller finns det gränser för hur en liten exklusiv grupp ska få välta lagar och beprövade levnadsregler över ända? Med ett år kvar till nästa riksdagsval börjar vi kanske att återigen fundera över vilket parti som har våra sympatier. En KD:are sedan 1964 sade häromdagen att han inte längre vill rösta på sitt parti, som han tycker blivit alltför slätstruket, och jag kan förstå synpunkten. Alternativet att inte rösta alls är dock i själva verket en röst på Mona Sahlin. Utan våra röster åker KD ut ur riksdagen och de rödgröna får majoritet. Och RFSL:s bästa stödtrupp är en kristenhet som tiger. Under hösten har jag blivit övertygad om vikten av att behålla rätten till kritik när den känns befogad, men samtidigt aktivt medverka i en massiv uppslutning kring KD inför valet. Om vi ger KD råg i ryggen blir det mer frimodigt än om de har en grupp passiva medlemmar bakom sig. Låt oss tala med varandra om situationens allvar i dagens Sverige. Låt oss börja nu. Sverre Larsson vice ordförande, Världen idag AB
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||||||||||||||||||||