|
Startsidan
Opinion
Mer frimodig kyrka, tack! | 2009-09-28 08:57 | |
Mer frimodig kyrka, tack! |
|
|
Det duggar grått ute denna förmiddag, då jag skriver min första kolumn i Världen idag. Duggar grått gör det också i Svenska kyrkan, i alla fall om man ska döma av valresultatet. Knappt 12 procents valdeltagande vittnar om ett ointresse som borde skrämma den tappraste och mana till djup och noggrann självrannsakan. För valresultatet talar sitt tydliga språk. Visserligen står Socialdemokraterna kvar på samma antal mandat som tidigare, men alla andra etablerade partier har backat. Och Frimodig kyrka har ökat sina mandat med nästan det dubbla. Journalistprästen Helle Klein skriver i sin blogg på Aftonbladet att valet var en svart fars. Med sin sedvanliga enögdhet buntar hon ihop Frimodig kyrka med Sverigedemokraterna och kallar dem reaktionärer. Men hon har – som så ofta – alldeles fel. Alltsammans handlar ju om något så fundamentalt och enkelt som Jesus. Ja, just det. Jesus. Ni vet, han som korsfästes för människorna, och som lade grunden till den kristna tron. Han, vars läror predikats i kyrkorummen i tvåtusen år. Han, som varit så sorgligt bortglömd under valrörelsen. Mest tydligt blir det i den kristna vänsterns manifest. Ett manifest, som förvisso erkänner evangelierna som grunden för den kristna tron, men som i allt övrigt blandar ihop det kristna kärleksbudskapet med snällhet i största allmänhet och som intalar sig själv och andra att Jesus mest bara var en schysst snubbe med coola idéer. Men Jesus är mer än så. Jesus är Kristus. Frälsaren. Och det vet människor. Till och med för den mest inbitne ateist ter det sig märkligt att kyrkan blivit en ”idéburen organisation”. Och det är därför Frimodig kyrka gjort ett så bra valresultat. Men hellre än att erkänna sina egna fel och brister, talar de vänsterkristna i termer som ”reaktionär” och ”högerkristen”. Typiskt för debatten i Sveriges kristna sfär, alltså ett ständigt polemiserande, där skällsorden haglar från höger och vänster. Mest från vänster. De försvarar sin skräddarsydda tro med näbbar och klor och tål inga motsägelser. Det är fullt förståeligt. Den, som lämnat den traditionella kristendomen till förmån för ett smörgåsbordets kristendom, där man väljer det man vill ha och ratar det mer svårsmälta, har naturligtvis inga logiska argument att ta till. Och det är då begrepp som ”reaktionär” passar så bra. För vem vill vara bakåtsträvande? Men det är allt annat än reaktionärt att värna den traditionella kristna tron. Att påstå det, är att hävda att Jesus själv var reaktionär. Det är det dock ingen som gör. I stället tar man på sig skygglapparna och anpassar Jesu läror efter de personliga önskemålen. En bit här och bit där, tills man fått ihop en tro som känns lagom lättsmält. Det är naturligtvis bekvämt. Men särskilt bra blir det inte. Och nu har folket sagt sitt: En mer frimodig kyrka, tack! Bitte Assarmo debattör och fri skribent
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||