Världen idag

tisdag 07 september

Utrikespolitiken efter valet

Mats Tunehags ledare om hur den svenska utrikespolitiken kommer se ut efter höstens val.

Startsidan

Nyheter

”Bort med partipolitiken”

2009-09-18 00:00

Lennart Sacrédeus (till vänster) och Bertil Murray delar uppfattningen att Svenska kyrkan behöver stå fast vid en frimodig hängivenhet till Jesus. Foto: Jacob Rudolfsson

”Bort med partipolitiken”

Prästen och politikern eniga om att Svenska kyrkan bör bli en fri kyrka

Svenska kyrkan mår bättre av noll partipolitik. Det är både Bertil Murray (FK) och Lennart Sacrédeus (KR) ense om. När det gäller ekumeniken spelar riksdagsledamoten och stiftsadjunkten på samma planhalva.

– Systemet med politiska grupper gör kyrkovalet intressant som plattform för Sverigedemokraterna. Tillsammans med alla goda krafter vill vi avveckla detta. Men vägen fram är de opolitiska grupperna, säger Bertil Murray, präst och förstanamn till Kyrkomötet för Frimodig kyrka (FK) i Uppsala stift.
– När jag var med i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, märkte jag att programinnehållet blev vagt och otydligt i centrala frågor, inte minst i äktenskapsfrågan.
– Bara för att en grupp är partipolitisk obunden, betyder det inte att programmet är bra, invänder Lennart Sacrédeus, riksdagsledamot (KD) och förstanamn till kyrkomötet för Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) i Västerås stift.
Till skillnad från dagens modell med olika nomineringsgrupper, vill KR ha alla kandidater på en gemensam valsedel. Väljaren kan då kryssa för de namn man har störst förtroende för, oavsett grupptillhörighet.

– Detta skulle underminera partiernas centrala position. Jag vill därför vädja till Frimodig kyrka att tänka igenom denna modell, säger Sacrédeus.
Äktenskapsfrågan har inför kyrkovalet präglat hela mediebevakningen. KR och FK tillhör dem som ser svåra ekumeniska problem torna upp sig vid horisonten, inte minst när det gäller internationella överenskommelser med andra lutherska kyrkor. Bertil Murray, till vardags stiftsadjunkt i Uppsala stift med ansvar för den internationella samordningen, betonar Svenska kyrkans ansvar:

– Majoriteten i kyrkostyrelsen och läronämnden tonar ner den ekumeniska komplikationen. Enligt dem respekterar kyrkorna att Svenska kyrkan går sin egen väg. Det är antingen desinformation eller okunskap om kyrkornas diplomatiska språk. Brevet från Anglikanska kyrkan var exempelvis vänligt, men innehållet oerhört skarpt, säger han.

Även i Uppsala stifts vänkyrka i Zimbabwe, som ärkebiskop Anders Wejryd nyligen besökte, påverkar äktenskapssynen relationen med Svenska kyrkan negativt, enligt prästen. Sacrédeus instämmer:
– Under Kyrkornas världsråds möte 1968 ville Svenska kyrkan framstå som mera radikal och progressiv. Vi skulle lyssna på systerkyrkorna i tredje världen, vilket vi inte alls gör när det gäller äktenskapsfrågan. Svenska kyrkan framstår som den gödda, slöa och självtillräckliga västerländska välfärdskyrkan.

Enligt Murray utnyttjas Svenska kyrkan för att legitimera enkönade äktenskap. Staten räcker inte till för att skapa värderingar, slår han fast. Konsekvensen blir att gudsbilden och synen på skapelseordningen förändras. Politikern och prästen har ändå hopp för Svenska kyrkan.
– Våra enskilda liv blir fattigare utan kyrkan och det kristna livet. Svenska kyrkan borde än mer prioritera förkunnelse, mission och diakoni, säger Lennart Sacrédeus.
– Svenska kyrkan behöver heller inte vara rädd för ekonomin. Gud överger oss inte. Gud kommer med andra välsignelser när vi är lite fattigare. Det är inte farligt att vara en minoritetskyrka, säger Bertil Murray.

Jacob Rudolfsson
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS

Leif Ekstedt - De tror inte på staten.

|2009-09-19 16:37:45

De gäller både Svenska Kyrkans ledning ,som de homosexuella.
En statlig registrering med anledning av att två personer vill fortlev sitt liv under
äktenskapliga forme. Ledningen av SK med ärkebiskopen i täten tycker,att en välsignelseakt över ett ingånget statligt äktenskap inte är tillfyllest. Därför vill de ha bekräftelse av staten att de får behålla vigselrätten.
Går man igenom alla vigselakter i Svenska Kyrkan skall man säkert finna,att ateister gifter sig med troende.
Är det OK?
Det borde räcka med en statlig juridisk bekräftelse som gäller rättigheter och skyldigheter. Men trossamfunden borde inte tävla om vem som tror mest eller bäst.

Margit Borgström

|2009-09-18 07:08:48

Människor med en levande tro på Gud ska styra kyrkan.Då kommer sv. kyrkan att överleva. Bort med partipolitiken.