 Det finns 85 shariadomstolar i Storbritannien, dÀr tvister mellan muslimer avgörs enligt muslimsk lag. Tankesmedjan Civitas Àr mycket kritisk mot att domsluten betraktas som giltiga. Bilden visar en shariadomstol i London. Foto: Shaun Curry/AFP Scanpix 85 shariadomstolar
i Storbritannien
Minst 85 shariadomstolar är verksamma i Storbritannien, enligt en ny studie. I tankesmedjan Civitas studie framgår att domstolarna bland annat förbjuder muslimska kvinnor att gifta sig med icke muslimska män och accepterar månggifte.
I debatten om shariadomstolarna i Storbritannien har det tidigare talats om fem sådana domstolar, men i verkligheten finns det minst 85 shariadomstolar. Det visar en ny studie från den oberoende tankesmedjan Civitas, som presenterades på måndagen. Men det är inte bara det stora antalet inofficiella domstolar som är uppseendeväckande, utan också de domar som utfärdas.
Denis MacEoin, författare till Civitas rapport Sharialag eller en lag för alla?, skriver att det varit mycket svårt att ta reda på vad som försiggår i dessa domstolar, men nämner exempel som publicerats på internet av brittiska moskéer. Bland annat sägs att en muslimsk kvinna får inte under några omständigheter gifta sig med en icke muslimsk man om han inte konverterar till islam. En sådan kvinnas barn tas ifrån henne tills hon gifter sig med en muslimsk man. Polygami betraktas som lagligt och en hustru har ingen rätt till några ägodelar vid en skilsmässa.
Att sharialagar tillämpas i Storbritannien uppmärksammades stort förra året, då det avslöjades att shariadomstolar, som verkar utifrån moskéer, fått juridisk acceptans. Genom att utnyttja en klausul i Arbitration Act, den lagstiftning som tillåter skiljedomstolar, har beslut i shariadomstolarna vunnit laga kraft. Lagen säger att om båda parter i en tvist accepterar domslutet så ska en skiljedomstols beslut vara giltigt.
–âDen här metoden kallas alternativ tvistlösning, vilket är vad shariadomstolarna är för muslimer, förklarade shejk Faiz-ul-Aqtabg Siddiqi, vars skiljedomstribunal driver shariadomstolarna, för Times i september förra året.
Det väckte stor kontrovers när ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams, några månader tidigare sade att det var ”oundvikligt” att sharialagarna skulle accepteras. Även Lord Phillips, då landets högste domare, sade förra året att han inte såg något problem med att shariadomstolar avgör bland annat äktenskapstvister.
Enligt Civitas är det ett stort bekymmer, och i strid med lagen, att shariadomarna accepteras, inte minst eftersom de till övervägande del avser skilsmässor och vårdnadstvister. Arbitration Act utesluter specifikt just dessa två frågor från skiljedomstolar.
Denis MacEoin avslutar sin rapport med att ifrågasätta vad konsekvenserna blir för samhället: ”Introduktionen av sharialag i det här landet är ett recept för ett tudelat juridiskt system som håller muslimer och icke-muslimer inför olika standarder... Det är en utmaning mot vad vi tror är individens rättigheter och friheter, mot vårt juridiska system, som är baserat på vad parlamentet beslutar och mot allas vår rätt att leva i ett samhälle så fritt som möjligt från etnisk-religiös splittring eller gruppers anspråk på överlägsenhet och en särskild status som i något avseende sätter dem över den lag som vi alla är bundna till.”
David Högfeldt
Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spam bots, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
|
Startsidan 
