Forskare spolar feministteorier

2009-05-13 09:41

Gudrun Schyman. Foto: Scanpix

Forskare spolar feministteorier

Ohållbara och outvecklade, enligt avhandling

Ohållbara, allt för outvecklade och med olösliga internteoretiska problem.
Domen mot feministiska samhällsteorier är hård. I en ny avhandling vid Örebro universitet pekar statsvetaren Helen Lindberg på stora brister i teorierna.

Statsvetaren Helen Lindberg. Foto: Sofia Öhlund

Statsvetaren Helen Lindberg. Foto: Sofia Öhlund

Avhandlingen tar grepp om fyra allomfattande feministiska samhällsteorier, som värderar och gör anspråk på att förklara verkligheten: Radikalfeminism, teorin om kärlekskraft, kvinnocentrerad särartsfeminism och queerfeminism.
– Vissa är klart utopiska och andra är oklara och outvecklade. De här teorierna uppvisar stora brister och svagheter. De är mer ideologiska än samhällsteoretiskt hållbara, säger Helen Lindberg, nydisputerad i statsvetenskap.

Att använda teorierna som utgångspunkt om man vill bedriva samhällsvetenskaplig forskning om könsrelationer, är därför ofruktsamt. Enligt Helen Lindberg, uppvisar samtliga feministiska samhällsteorier bristande intern hållbarhet.
När de gäller den politiska tillämpningen är domen snarlik. Feministiskt initiativ (FI) är ett lackmustest.
– När splittringarna uppstod, bestod partiet inte bara av olika individer med starka viljor. Medlemmarna grundade också sina uppfattningar på olika teorier inom feminismen och när de inte var sammanförbara, ledde det till slitningar, säger hon.

Den mest framträdande ideologin inom FI är i dag radikalfeminismen, vilken bygger på ett antal ohållbara antaganden, konstaterar Helen Lindberg:
– Man säger att det råder en manlig dominansrelation gentemot kvinnor som utgår från själva sexualiteten och kärleksrelationen mellan man och kvinna. Men radikalfeminismen har svårt att förklara vad det är som gör att kvinnor samtycker till detta ”förtryck”. För hur förklarar man de kvinnor som inte upplever sig ”förtryckta”? frågar Helen Lindberg retoriskt och fortsätter:

– Man menar att kvinnor med andra relationserfarenheter med män har fel och är utsatta för ett så kallat falskt medvetande. Men det fungerar inte som ett rimligt antagande. Om de, som fäller omdömet, kan stå utanför det falska medvetandet och se ”sanningen”, borde också andra kunna göra det och andra erfarenheter vara lika sanna.
Helen Lindberg menar att feministiska ideologier bäst tjänar som verktyg, för att användas i problemformulering, snarare än som väl underbyggda vetenskapliga teorier.
Hon berättar att själva arbetet med avhandlingen har varit en personlig brottningskamp med hennes egna övertygelser.
– Jag gick in i arbetet med ett slags intresse för radikalfeminismen. Men när jag började arbetet insåg jag ganska snart att det fanns flera brister. Samhällsforskning behöver olika ideologiska input för att formulera intressanta frågor.

– De flesta andra ideologier och samhällsteorier har man gjort liknande kritiska granskningar av, men inte de feministiska, vilket är märkligt, säger Helen Lindberg.

Jacob Rudolfsson
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS