Tonåringars ohälsa oroar

2009-03-25 08:54
Tonåringars ohälsa oroar

I dag firas Vårfrudagen, eller Marie bebådelsedag. Förutom en långsökt koppling till våfflor vet allt färre varför dagen över huvud taget firas, trots att den 25 mars faktiskt var röd dag fram till 1953.
Namnet på dagen ger inte heller så mycket vägledning för en ung generation. Varken ”Vår fru” eller ”Marie bebådelse” för tankarna till en ung tonårsflicka som just fått besked om att hon är gravid. I en omöjlig situation, med en än omöjligare pappa till barnet.
Bilden av Marias situation kan dock många unga tjejer känna igen sig i, om vi tänker bort den religiösa inramningen. Än mer torde de känna igen sig i livsödena i SVT:s dokumentärserie ”Tonårsliv” som hade premiär i måndags kväll.
Till att börja med ska SVT ha en eloge för en satsning som skiljer sig markant från andra famösa programinitiativ som lanserats de senaste veckorna. Dokumentären är ingående och lågmäld; de tre tonårstjejerna som porträtteras är förvånansvärt, nästan smärtsamt öppenhjärtiga med sina tankar, drömmar och problem.

Detta var bara första delen av åtta, och än finns det mycket kvar att visa. Men redan nu väcks många frågor utifrån både dessa tre tjejers liv och tonåringars liv i största allmänhet. Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterade nyligen att svenska tonåringars självskattade psykiska hälsa är sämst i Norden, därtill sämre än många ungdomars
i övriga Europa. Det tar sig uttryck på många sätt, exempelvis:
Ökande sömnbrist och insomningsproblem.
Ökat sexuellt riskbeteende.
Krav på ständig tillgänglighet på mobilen och datorn.
Oro och komplex inför den egna kroppen.
Epidemiska utbrott av anorexi, självskadebeteende och aggressivitet.
I det här sammanhanget är det intressant att se vilka faktorer som läkare skattar som viktigast i de länder där ungdomar enligt egen uppgift mår bäst: Holland, Spanien och Grekland. På frågan om föräldrarna tillbringade tid med att bara prata med barnen flera gånger i veckan, svarade drygt 50 procent av de svenska barnen ja, i jämförelse med 70 procent av de holländska. De grekiska läkarna å sin sida hänförde de grekiska barnens goda psykiska hälsa till starka familjeband, sammanhållning och religion.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är en spegelbild av det samhälle vi lever i. Förändringar i ett samhälles strukturer ger till slut utslag på individnivå, och det är alltid de mest utsatta som känner av förändringarna först.
Rapporterna om barns och ungdomars växande psykiska ohälsa borde därför vara en ringklocka för våra beslutsfattare. Kanske är det inte mer resurser, fler datorer och nyttigare skolmat som är svaret på deras problem – utan starkare familjer, mer tid med föräldrarna och större respekt för andliga värden i livet?
Med största sannolikhet ingick de här tre faktorerna i vardagslivet i den lilla byn Nasaret för 2000 år sedan. Troligen hjälpte de Maria att som tonårsmamma klara av vardagen och fostra världens mest framstående människa: Jesus Kristus. Kanske finns det därför hopp även för vår generations tonåringar – om vi vågar se orsakssambanden?

Maria Andersson
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS