Var finns respekten för andra på Pride?

2008-07-28 08:02

Var finns respekten för andra på Pride?

Ingen annan företeelse i det svenska samhället har bidragit till översexualiseringen av det svenska samhället som den just nu pågående Pride-festivalen. Så gott som varenda programpunkt i arrangemanget har en anspelning till nakenhet eller sexualitet. Och det är en sexualitet utan hänsyn och respekt för andra människor. De attityder som framhävs är råhet och själviskhet, där det endast gäller att ta för sig. För att nå det målet tycks ingenting vara tabu.
Med tanke på den råa undertonen i Pridefestivalens budskap är det kanske inte förvånande att stockholmspolisen larmade om en rekordstökig lördagsnatt i hela Stockholm i helgen, med inslag som misshandel, fylleri, knivdåd och våld.
För några år sedan stoppades en reklamkampanj från RFSL av Folkhälsoinstitutet eftersom reklambudskapet beskrev sexuella relationer som viltjakt. Att jämställa jakten på tillfälliga förbindelser med jaktgevär, kikarsikte och en avsikt att döda, visar på hur förblindad man kan bli av sina egna drifter. Som tur var det någon uppmärksam tjänsteman på Folkhälsoinstitutet som undrade om inte ömsesidigheten i sådana relationer blev en aning haltande - och därför stoppades den statliga finansieringen av reklamkampanjen.

Någon motsvarande insikt hos myndigheter och medier angående Pride-festivalens egotrippade verklighetsuppfattning har tyvärr än så länge inte infunnit sig, trots att både politiker och medier på senare tid ibland faktiskt klagat över den hårt drivna sexualiseringen i samhället. Bakgrunden är naturligtvis att allt fler vanliga människor nu reagerar på den brutalitet och hänsynslöshet som har börjat göra sig gällande, vilket i alla fall är glädjande.
Reaktionen är nödvändig. Nyligen kom statistikuppgifter från Brottsförebyggande rådet som visade att antalet anmälda sexualbrott under det första halvåret i år har ökat med 11 procent sedan förra året. Antalet våldtäkter hade under samma period ökat med hela 15 procent. Utvecklingen i Stockholm var ännu mer alarmerande. På ett år har antalet anmälda sexualbrott ökat med 18 procent och antalet anmälda våldtäkter med 28 procent.
På lite längre sikt har utvecklingen fullständigt skenat iväg. På årsbasis var nämligen antalet anmälda sexualbrott under förra året ofattbara 472 procent i jämförelse med år 1975, medan antalet anmälda våldtäkter under samma period har mer än sexdubblats, 2007 års siffror var hela 618 procent i jämförelse med 1975 års statistik.

Tidigare års medierapportering från Pridefestivalen har mest brukat handla om det stora antalet deltagare i festivalmarschen, vilket tagits som en intäkt för att gay-rörelsen har ett stort folkligt stöd. Frågan är dock om alla tillfälliga besökare som råkar befinna sig i centrala Stockholm och som kanske av kittslande nyfikenhet stannar upp för att beskåda denna osannolika blandning av färgplymer, maskeradutstyrsel, målade överkroppar och blottade kön, verkligen kan betraktas som Pride-aktivister.
Den eftersmak av solkighet som också kan infinna sig, kan nog snarare leda till att de fördomar som finns om att Pridefestivalens arrangörer är helt absorberade av sin egen och andras sexualitet.

Ruben Agnarsson
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Kommentarer

Lägg till ny

RSS