En eldsjäl i skolvärlden

2008-04-16 15:00
En eldsjäl i skolvärlden

Olika yrkeskategorier har ofta skilda sätt att förhålla sig till chefs- och ledarskap. Som ansvarig för ledarutbildningen vid Skolledarhögskolan i Örebro mötte jag lärare, officierare och präster som ville fördjupa sina kunskaper i ledarskap. Prästerna, som oftast var kyrkoherdar, hade ibland svårt att hantera den konflikt de upplevde mellan att ”vara en i ringen” å ena sidan och chef å den andra. Lärarna och de blivande rektorerna fastnade ofta i ett kollektivt tänkande, där man hellre vill ha konsensus och gruppbeslut. Officerarna däremot, med sin vana att stå inför trupp, hävdade på ett självklart sätt att de var ledare. Under senare år har också många yrkesmilitärer som fått lämna sina tjänster inom försvaret satsat på en ny karriär som rektorer.

En före detta officer som låtit tala om sig i rektorssammanhang är majoren Fredrik Svensson (tidigare Jeppesen), under några år rektor för Broängsskolan i Tumba. Han förvandlade den från en problemskola som tappade elever varje år till friskolorna, till att bli en mönsterskola. Han berättar om denna resa i sin bok Uppdrag skola. En av de bärande principer han arbetade efter var att bygga relationer mellan elever och lärare och mellan lärare och lärare. Det är fel att tro att lärare och elever kan eller ska vara kompisar, skriver han. En person över 40 år kan aldrig bli kompis med 13-14-åringar. I stället skall man visa respekt för varandras olika roller. De lärare som försöker spela kompisar gör det därför att de är osäkra om sitt eget ledarskap.
Fredrik Svensson uppträdde med det tydliga ledarskap som få rektorer vågar visa. Han vågade nämligen fatta beslut och stå för dem även när kritiken blev hård ibland. ”Jag uppträdde nog orektorskt” skriver han.

En typisk bild av hur det ofta går till i dagens skola där facket gärna vill bestämma, är när han föreslog att det gamla lärarrummet skulle göras om till ett modernt kontorslandskap. Alla lärare skulle få egna arbetsplatser, egen dator och i rummet skulle finnas en kaffeautomat med det bästa kaffe som kunde tänkas, liksom soffor där man bara ”skulle kunna sitta och hänga”.
När Fredrik presenterade förslaget för sin personal var entusiasmen stor för idén och det blev ett enhälligt ja. En timme senare kom fackets förtroendeman och svarade, att man från fackets sida inte kunde acceptera denna beslutsgång. Först skulle man mbl-förhandla och sedan omrösta etcetera. Så först om ett par månader kunde beslutet tas.
Men då har ju våra pengar frusit inne, sa rektor Svensson. Det argumentet bet inte, utan facket krävde i stället att det fattade beslutet skulle rivas upp och sedan skulle mbl-traktorn få gå sina varv. Några diktatorsbeslut ville man inte veta av. I detta läge skulle nog de flesta rektorer backat, men inte Fredrik. Trots att den centrale facklige ombudsmannen kom för att tala honom till rätta, drev han igenom beslutet till hela personalens glädje.
När jag läser Uppdrag skola får jag återigen en bekräftelse av det forskningen så ofta visat, att duktiga rektorer skapar bra skolor. Hela boken har den varma ton som tv-programmet Klass 9 A präglas av, och där Fredrik är en av de pedagogiska experterna. Det gäller att få eleverna att känna självtillit genom att vi ständigt uppmuntrar och lyfter fram deras egentliga kapacitet skriver han.

I en senare bok med titeln Bryt mönstret eller gå under visar Fredrik Svensson hur det förändrade samhället kräver nya idéer för att fungera. Normer måste ifrågasättas och mönster brytas. Denna bok har en speciell layout med en vänstersida med text och en svart högersida med tankerubriker i vitt, som på en gammal svart tavla.
Genom att öppna nya perspektiv visar författaren på den värld dagens elever lever i. Datorer, mobiltelefoner, mp3-spelare hör till deras självklara verktyg. När dagens tonåring lyssnar på sin mp3-spelare, tittar på tv, läser läxor och sms:ar samtidigt är det lätt att en äldre generation, som är van att göra en sak i taget, bryter ihop. Nu hävdar många forskare att dagens ungdomar har strukturer i hjärnan som vi vuxna saknar. Under sina första 20 år har de sett 20 000 timmar tv, spelat 10 000 timmar spel, skickat e-post 200 000 gånger, sett 500 000 reklamannonser, skickat 100 000 sms och chattat 50 000 timmar på nätet. Kanske har de bara ägnat 5 000 timmar åt det vi kallar traditionell läsning.

Den idérike rektorn låter eleverna till exempel använda sina mobiler för att spela in en lektion eller filma det som står på whiteboarden i stället för att beslagta dem. Mobilen ses som en pedagogisk möjlighet i stället för att vara ett störande element. Bryt mönstret eller gå under innehåller många sådana exempel på hur ett problem i stället är en dold möjlighet. Det gäller bara att våga tänka utanför ramarna.
Efter sin rektorstid tog Fredrik Svensson tillsammans med några andra eldsjälar initiativet till Rektorsakademin, som inspirerar rektorer från hela landet genom både utbildning och spännande nätverksträffar, då deltagarna bland annat får möta eldsjälar och entreprenörer.
Att leda en skola handlar om att forma framtiden. Den som vill ha hjälp i det arbetet bör absolut läsa Fredriks båda böcker.

Bert Stålhammar
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den @varldenidag.se

>> Näringsliv om Ledarskaps- Litteratur

Författare: Fredrik Jeppesen
Titel: Uppdrag skola
Förlag: Rektorsakademin (2006)

Författare: Fredrik Svensson (f d Jeppesen)
Titel: Bryt mönstret eller gå under
Förlag: Rektorsakademin (2007)