Det är ganska mycket resande nu under några veckor.
Förra veckan var jag Indien. Det blir två artiklar i denna tidning från den resan.
Igår var det möte i Berlin och imorgon påbörjar jag nästa resa till Asien: Stockholm - Frankfurt - Hong Kong - Manila - Davao - Manila - Jakarta - Bandung - Singapore - Munich – Stockholm.
Åter på svensk mark strax efter Midfastosöndagen och strax före äldsta dotterns födelsedag.
Hoppas det är mindre snö och mer värme i Stockholm då. Mer ljus blir det – det vet vi: lördagen den 2 mars vänder det – vårdagjämning.
De närmast dagarna blir det besök i Indien – Kolkata och Hyderabad. Det blir förhoppningsvis några artiklar om det i Världen idag så småningom.
I morgondagens (onsdag) tidning skriver jag på ledarsidan under rubriken ”Tystnaden kan vara farlig”. Utdrag:
”Men försök för allt i världen inte fira Alla Hjärtans Dag i Saudiarabien. Där är Alla Hjärtans Dag förbjudet, jätteförbjudet. Den religiösa polisen rycker ut veckorna innan och ser till att det inte finns något i några affärer som kan tolkas som Alla Hjärtans Dags presenter. I detta islamska land ska tystnad råda kring allt som kan antyda kristen tro, tradition eller verksamhet. Det är olagligt att uppmärksamma eller fira kristna högtider.”
Jag var i USA för någon vecka sedan och ytterligare en artikel från den resan kommer på fredag på Kultur. Jag reflekterar kring en utställning om nazistisk propaganda. Utdrag:
”I den nazistiska propagandan blandades sanningar, halvsanningar och lögner. Man uteslöt medvetet viss information. Man simplifierade komplexa frågor och spelade på känslor och förlöjligade och attackerade motståndare. Sådan skulle väl inte folk gå på idag, eller…? Jämför dessa tekniker och processer med klimatalarmisterna, till exempel. Al Gore blandar sanningar, halvsanningar och lögner i sin propaganda. FN’s klimatpanel uteslöt medvetet viss information. Världsnaturfonden spelar på känslor om stackars isbjörnar som påstås försvinna (trots att deras antal växer).
De som under många års tid ifrågasatt klimatdebattens ensidighet har förlöjligats och marginaliserats av gammelmedia. Därmed inte sagt att Al Gore eller andra klimatalarmister skulle ha onda uppsåt likt Hitler och Stalin. Men de har icke desto mindre, allt enligt propagandans ABC, målat upp stora hotbilder och samtidigt sagt sig vara frälsare av både planet och mänsklighet.”
Efter Indien blir det Sverige under några dagar och sedan tillbaka till Asien, till Filippinerna och Indonesien.
Idag åker kristna turister till islamvärlden för att kolla på ruiner av kristna helgedomar. Det kanske kommer en dag när muslimska turister åker till det kristna Saudiarabien för att bese ruinerna av den muslimska helgedomen Kaba i Mecka.
Vem vet? Man ska aldrig säga aldrig.
Hursomhelst, de muslimska arabländerna, men även Iran, står inför oerhörda problem med fattigdom och en stor och växande arbetslöshet. En del kallar det för en tickande bomb.
Andra menar att frågan är inte om dessa förfelade arabiska och islamska regimer kollapsar utan när.
Och i många länder är folket trötta – minst sagt – på det islamska förtryckande systemet. Samtidigt pågår kristna väckelser på flera håll i muslimvärlden – inte minst i Iran.
Läs mer om detta på ledarsidani morgondagens tidning, fredag 12 februari 2009.
Venezuelas president och diktator Hugo Chavez är omhuldad av vänsteranhängare och de som ogillar USA. Han vet besked han:
Det var amerikanska test av vapen som orsakade jordbävningen på Haiti, ett vapen som just kan orsaka jordbävningar. Detta ska bara vara en övning inför det stora amerikanska ”jordbävningsanfallet” på Iran.
”Varför ser vi inte demonstrationer mot islamska diktaturer i London, Paris, Barcelona? Eller demonstrationer mot den burmesiska diktaturen? Varför förekommer inga demonstrationer mor förslavandet av miljontals kvinnor vilka lever utan något som helst rättsskydd?
Varför förekommer inga demonstrationer mot bruket av barn som mänskliga bomber där det förekommer konflikt med Islam? Varför har inget ledarskap stött offren för islamistisk diktatur i Sudan?
Varför förekommer aldrig någon rättfärdig ilska mot de terrordåd som utförs mot Israel? Varför uppger den europeiska vänstern inget ramaskri över islamistisk fanatism? Varför försvarar de inte Israels rätt att existera? Varför förväxla stöd till palestiniernas sak med stöd till palestinsk terrorism?
Och slutligen, för chansen att vinna en miljon dollar: Varför är vänstern i Europa och runt om i världen besatt av de två mest solida demokratierna, USA och Israel, och inte av planetens värsta diktaturer? De två mest solida demokratierna, vilka har utstått de blodigaste terrorattackerna, och vänstern bryr sig inte."
Hon är en spansk politiker, journalist och aktivist. Hon är en hängiven försvarare av USA och Israel, och kämpar outtröttligt mot antisemitism. Allt detta trots att hon ideologiskt sett tillhör vänstern. Hennes artiklar publiceras i Spanien och i några av de viktigaste tidningarna i Latinamerika.
Jag har just läst om den mycket läsvärda biografin ”Grå är hoppets färg”. Den är skriven av Irina Ratusjinskaja på 1980-talet. Hon satt då i ett av Sovjetunionens otaliga koncentrationsläger. Hon var poet och varmt troende och därmed ”livsfarlig” för Sovjetunionens hälsa.
Irina skriver att Auschwitz och andra nazistiska koncentrationsläger hade gjorts om till museer, medan sovjetregimen fortsatte i många årtionden att skicka folk till sina koncentrationsläger i gulagarkipelagen. I den så kallade politiska zonen där Irina satt fängslad var flera av kvinnorna dömda för sin religiösa övertygelse.
Sovjetunionen och andra kommunistiska diktaturer hade skrivit under Helsingforsdeklarationen som garanterade religionsfrihet. Men medan kommunistiska företrädare åkte på internationella konferenser och ljög friskt om de egna ländernas förträfflighet och klagade på västliga demokratiers hemskhet, så frös, svalt och torterades Irina och miljontals andra i sovjetiska koncentrationsläger.
För oss som levde under de kalla krigets dagar - och som inte svalde vänsterns propaganda – lever minnet av de många kristna hjältar som led för sin tros skull. Visserligen hade kommunistländerna grundlagsskyddad religionsfrihet men andra lagar och förordningar motsade detta. De i väst som uppmärksammade förföljelsen av troende fick ofta utstå spe och förakt. I många fall ignorerades förföljelsen av kristna av media, politiker och i internationella fora.
Kalla kriget är över men förföljelsen av troende fortsätter. Idag – år 2010 – lever 70 procent av världens befolkning (cirka 4,7 miljarder människor) i länder där man trakasseras, diskrimineras och förföljs för sin tro. Det är värst i muslimska och post-kommunistiska länder.
Därför måste vi påminnas om vad påven Benediktus säger: Uppgiften att kämpa för religionsfrihet upphör aldrig.
Vad kan entreprenörer göra för att påverka vår värld i positiv riktning? Mycket!
Business As Mission, BAM, är en växande global rörelse av entreprenörer och företagare som använder sina liv, entreprenörsgåvor och företag för att betjäna människor och samhällen, med särskilt fokus på arabvärlden och Asien.
BAM handlar om företag som räknar med ett fjärde resultatområde, efter det ekonomiska, sociala och miljömässiga, som en del av sin affärsplan, nämligen "Gudsrikesdimensionen".
BAM är en avgörande strategi för att möta de stora behoven i världen idag. ”Human Trafficking” - vår tids slaveri - är ett av dem.
Lördagen den 13 februari hålls en BAM konferens i Citykyrkan i Stockholm.
Varför ska du komma till BAM träffen i Stockholm?
• Du får chansen att förstå vad BAM är, i teori och i handling.
• Du får möta andra entreprenörer som använder sina entreprenörsgåvor i det stora globala uppdraget.
• Du får höra exempel på hur andra har gjort BAM från jordens alla hörn.
• Du får vara med när vi ”BAM testar” verkliga affärsidéer för att hjälpa entreprenörer vidare. Du kan ta med din affärsidé.
BAMofSweden är ett löst sammanhängande nätverk av entreprenörer, som bland annat samarbetar med Världen idag.
För ytterligare information och anmälan till konferensen: www.BAMofSweden.se
Indien är ett av världens största och mest komplexa länder med en grandios mosaik av folk, kulturer och språk. Man är dessutom världens största demokrati.
Men likt alla andra länder finns det brister. När man tänker på förtryck, förföljelse och brist på mänskliga fri- och rättigheter går tankarna ganska snabbt till Saudiarabien, Iran, Nordkorea och Kuba.
Men i ett hänseende är Indien en värsting med globala mått mätt: bristen på religionsfrihet och förföljelsen av kristna. Under 2009 genomfördes tre attacker per vecka gentemot kristna. Det handlar om mord, misshandel, nedbrända hus och kyrkor.
Under rubriken "Kejsarnas nya teori" finns följande text av Tove Lifvendahl:
Ur boken Sedelärande berättelser från förr, utgivningsår 2109: "För hundra år sedan levde ett folk som tyckte så ofantligt mycket om att skrämma upp varandra att de gång på gång sade att nu stundar världens undergång. De brydde sig inte om att kontrollera faktaunderlaget ordentligt eller att hörsamma invändningar.
I denna miljö av undergångsteorier gick det mycket muntert till; var dag kommo många nya profeter till, en dag kommo två bedragare. De gåvo sig ut för att vara vetenskapliga forskare och ha bevis för att jordens temperatur steg till följd av människans åverkan. Ej nog med att stegringen skulle leda till katastrof och undergång, utan uppvärmningen var av sådan art att även temperatursänkningar skulle betraktas som evidens för att det verkligen pågick en temperaturstigning. Och bevisen sade de var så starka och enstämmiga, att de enda som skulle ifrågasätta dem voro sådana som inte brydde sig om miljöförstöring, skövling eller också vore otillåtligt dum och oansvarig.
Det var ju en präktig teori, tänkte de dåtida kejsarna. Om vi ansluter oss till den skulle vi kunna upptäcka vilka i vårt rike som är för eller emot vår fina miljö, och vi kunna skilja de kloka och ansvarstagande från de dumma och oansvariga. Ja, den teorin måste genast upphöjas till lag. Och så gav de bedragarna ära och berömmelse. De satte också upp arbetsgrupper, skrev förordningar och förslag utifrån teorin som de låtsades att de visste stämde, men de hade icke de ringaste egna bevis, utan litade helt till bedragarna.
När de första kritikerna dök upp bland sådana som också kallade sig forskare och miljövänner, och när kejsarna blev ifrågasatta, insåg de att de själva inte hade någon kunskap om huruvida teorin stämde, men det sade de icke. När kejsarna frågade bedragarna hur teorin kunde bevisas, påminde de om att bevisen var så starka och enstämmiga att de enda som skulle ifrågasätta dem var oansvariga miljöförstörare som led av konspirationsteorier.
Kejsarna sade, å, vi vet alldeles utomordentligt väl att teorin stämmer, det är ju så samstämmiga bevis. Nå, det gläder oss, sa bedragarna. Alla människor i riket talade om den präktiga och användbara teorin. Gud, vilken tur att vi känner till den här teorin! Undergången hade annars drabbat oss!
Inför den största, magnifika, ypperliga manifestationen för teorin, gick kejsarna i processionen, och alla människor sade: Gud, vad de är kloka! Vilket ansvarstagande! Vilket engagemang! Ingen hörde de barn som stod bredvid och tittade på och undrade varför ingen vuxen fick eller vågade tycka annorlunda. Ingen låtsades bry sig om att den grunddata som teorin sades vila på vägrades visas upp. Och trots att bedragarnas elektroniska korrespondens blev publik där det framkom att de friserat siffrorna för att få teorin att stämma, vågade ingen ifrågasätta teorin, av rädsla för att verka oansvarig eller dum.
Det kröp i kejsarna, som hörde barnens röster tränga igenom folkmassan, men de tänkte som så: Nu måste vi hålla ut till processens slut. Och så höll de sig ännu rakare, och deras kammarherrar fortsatte bära på teorin som alls icke var ledd i bevis."
Mats Tunehags svenska blogg 
