Libyens muslimska diktator Muammar Khadaffi har varit på statsbesök i Italien. Igår talade han inför några hundra personer. De var specialbeställd publik via en modellagentur, en del källor säger att det var eskortdamer.
Khadaffi ville endast ha unga vackra kvinnor, minst 170 centimeter långa, mellan 18 – 35 år gamla och de skulle helst ha högklackat. En del kanske skulle kalla detta sexistiskt mansgriseri? Andra kanske undrar om detta är islamskt?
Hursomhelst, vad talade han om? Jo, om islams förträfflighet och överlägsenhet. Han uppmanade de italienska skönheterna att konvertera, att bli muslimer, och koranen delades ut. Någon sådan frihet att propagera andra religioner finns givetvis inte i Libyen.
Men nu uppstår frågan: skulle dessa unga italienska damer tvingas dölja sin skönhet i en slöja eller burka efter en konvertering?
Vad tror ni skulle hända om Tysklands förbundskansler Angela Merkel skulle besöka Saudiarabien och kräva att få tala inför unga vackra arabiska prinsar och hålla en flammande predikan om kristendomens fördelar samt dela ut biblar? Kan ni tänka vilken diplomatisk skandal det skulle bli och vilka smaskiga tidningsrubriker man skulle kunna läsa. Och det blev nog massdemonstrationer i islamvärlden mot ett dylikt ”korståg”.
Men det vore kanske ett tips för Obama när han gör sin nästa rundtur i Mellanöstern. Kräv att endast få ha unga vackra kvinnor framför telepromptarna, dela ut biblar, sjung en psalm och kalla fram till förbön för frälsning. Då skulle han ju förhoppningsvis undanröja tvivel om huruvida han är muslim eller kristen
(Enligt en nyligen gjord undersökning tror var fjärde
amerikan att Obama är muslim, var fjärde är osäker på vilken tro han
eventuellt har, och knappt hälften tror att han är kristen)
Idag på morgon intervjuades kommunisten Lars Ohly i radions P1.
På några snabbfrågor där han skulle välja ett av två alternativ valde han Jesus framför Che Guevara. Han sa inte varför.
Däremot kunde han inte välja mellan Israel och Iran. Efter en kort tvekan gick de anti-israeliska klagovisorna igång, följt av en kort beklagande kommentar om Iran. För Ohly är diktaturen Iran som hotar utrota ett annat land med kärnvapen lika illa som en demokrati i Mellanösterns diktaturmörker. Jag påminner Ohly och oss andra vad som hänt i Iran sedan valet förra året i ett PS nedan.
Ohly sade att han gärna skulle bli utrikesminister i en rödgrön regering. Det är kanske inte troligt att han blir om s-mp-v vinner. Ohly borde inte ha någon ministerpost alls – om nu någon undrar vad jag tycker.
Igår (23 aug) var det minnesdagen för kommunismens tiotals miljoner offer. En samling hölls på Norrmalmstorg i Stockholm. Svenska
Dagbladet skrev om det:
”Miljöpartiet har tackat nej till att delta med något av språkrören eller annan företrädare för partiet. Socialdemokraterna har i svarat alls. …Vänsterpartiet har av lättförklarliga skäl inte fått någon inbjudan. Det är fortfarande ett parti för kommunister.”
Den som röstar röd-grönt får kommunister på köpet. Svenska Dagbladet påminner oss om vem Ohly är och vad han står för: I Ekots lördagsintervju 24/1 2004 sade Ohly: ”För mig så handlar det om att vara trogen de ideal jag har varit trogen ända sedan jag blev politiskt aktiv i vänstern på 70- talet."
Mer Ohly citat: "För mig är demokrati inte enbart demokratiska fri- och rättig- heter i form av mötesfrihet, yttrandefrihet, strejkrätt mm. Demokrati måste också innefatta avskaffandet av utsugningen och klassförtrycket. Med en mer fullständig syn på demokratin så blir det inte så enkelt längre att fördöma de socialistiska staterna som odemokratiska" (Kommunistisk ungdoms interna tidning 1983)
”Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa” (Dagens Politik 27/12 1996).
”Jag har ett lik i garderoben. Jag var nämligen medlem i folkpartiets ungdomsförbund en gång i tiden. Det tycker jag är mycket svårare att försvara än att jag kallar mig kommunist.” (Aftonbladet 13/12 2003).”
Jag undrar vilken Jesus som Ohly väljer? En egen hemmasnickrad variant?
Har Ohly mer gemensamt med diktatorn Fidel Castro än folkpartiledaren Jan Björklund?
Vad skulle en rödgrön utrikespolitik innebära i relation till Kuba, Iran och Israel?
PS. Sedan valet i Iran förra året har:
Över 72 demonstranter dödats
9 demonstranter väntar på avrättning
Över 4000 gripits
Över 100 journalister fängslats
23 tidningar tvingats stänga
346 avrättades förra året
133 barn väntar på avrättning
Iran avrättar näst flest människor i världen efter Kina
Iran har flest antal fängslade journalister i världen
Irans pressfrihet rankas som 172 bland världens 175 länder
I tisdags kom ett beslut från myndigheter i New York som är ytterligare ett steg mot byggandet av en moské bara ett stenkast från där tvillingtornen World Trade Center stod.
Tanken är att detta islamska center ska invigas nästa år på tioårsdagen av terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.
Motståndare till moskén har liknat det vid att bygga ett japanskt kulturcenter vid Pearl Harbor eller ett Hitler-monument vid Auschwitz. Många anhöriga känner sig djupt kränkta och en undersökning i slutet av juni visar att de flesta i staden är emot moskébygget.
Ledare för initiativet är imam Feisal Abdul Rauf och han menar att detta ska skapa försoning och bringa helande. Men hittills har imamen bara åstadkommit motsatsen: högljudda protester, polarisering och kränkta anhöriga till offren.
Ovanstående är utdrag ur morgondagens ledare. Imorgon fredag kan du läsa hela artikeln här.
Jennifer Keeton studerar på Augusta State University i delstaten Georgia i USA. Hon är kristen och har en klassisk kristen tro och sköter sina studier.
Men universitetet menar att hon måste ändra sin tro angående etik och sin syn på sexuellt leverne annars sparkas hon ut från skolan och kan inte få ut sin examen.
Universitetet vill att hon ska genomgå ett omskolningsprogram där hon lär sig tänka, tycka och tro annorlunda – det vill säga sluta tro så kristet. I behandlingsprogrammet skulle ingå att tvingas delta i gayaktiviteter.
Keeton är 24 år gammal och studerar för en högre universitetsexamen (master’s degree) i terapi / rådgivning (counceling). Men när hennes professor fick reda på hennes syn på homosexuell livsstil ålades hon att genomgå ett mentalt omskolningsprogram.
Detta är ytterligare ett exempel på allvarliga inskränkningar i samvets- och religionsfriheten.
Kyrkan har genom sin 2000-åriga historia ansett att homosexuella handlingar är synd. Man har också vigt människor till äktenskap: en man och en kvinna. Detta är inga chockerande nyheter.
Men när den spanska katolska gruppen Intereconomía hade en annonskampanj för familjen - utifrån ovanstående - blev man dömda cirka en miljon kronor i böter av spanska myndigheter. Man menade att annonsen var diskriminerande mot homosexuella.
Detta påminner om när Ulrika Westerlund från RFSL krävde att texten ”mamma, pappa, barn” skulle förbjudas i Stockholms tunnelbana.
Yvonne Ruwaida (mp) var också ute på förbudsbanan och menade att stockholmspendlare inte skulle behöva utsättas för ”mamma, pappa, barn-budskap”. Det kan ju upplevas som kränkande, utestängande och homofobiskt.
Det är oroväckande när en statligt finansierad lobbyorganisation som RFSL ropar på åsiktsförbud och inskränkt yttrandefrihet när någon tycker annorlunda.
Det är patetiskt när en svensk lagstiftare inte förstår demokratins ABC.
Det är tragiskt att Spanien tar farliga steg mot åsiktsförbud och åsiktspolis, att man bötfäller en åsikt som framförs i det offentliga rummet.
Det handlar om demokratins grundval: yttrandefriheten och rätten att få framföra olika åsikter, även när de kan upplevas som stötande av enskilda, grupper eller staten.
Man kan inte ha yttrandefrihet och samtidigt ha garantier att ingen någonsin ska känna sig förolämpad eller sårad. Däremot är det garanterat att om yttrandefriheten inskränks då befinner sig demokratin på ett utförsplan. För utan yttrandefrihet finns inte mötesfrihet, politisk frihet, pressfrihet och religionsfrihet.
Yttrandefriheten är till för impopulära åsikter.
Jag får mail i stort sett varje dag året om rörande ökande inskränkningar av yttrande- och religionsfrihet i Nordamerika och Europa. Utvecklingen är oroväckande och manar oss till intensifierad kamp. Den som läser min blogg (eller bloggar) samt artiklar på ledarsidan har kunnat följa detta.
Idag fick jag ytterligare ett mail med ett tragikomiskt exempel på politisk korrekthet som går överstyr: västvärldens viktigaste religiösa urkund får inte delas ut på religionsfrihetens dag.
Ett skoldistrikt i Florida har förbjudit att biblar ska kunna få delas ut till dem som vill ha på religionsfrihetens dag. Det har varit tillåtit tidigare år, men icke nu – år 2010. En motivering är att bibeln inte har något utbildningsvärde.
Alltså, den bok som mer än någon annan bok har präglat musik, konst, filosofi, arkitektur, samhällsbygge, med mera, har inget utbildningsvärde. Välkommen till de verklighetsförnekandes planet!
Styrelsen för det skoldistriktet borde avgå. Med den tid som man då får till förfogande kan de entledigade ta en kurs i västerlandets historia.
Får man inte tillhandahålla biblar på religionsfrihetens dag – i USA – är något absolut galet.
Det är summan av kardemumman när Obamas högra hand och tillika vicepresident Joe Biden besökte Kenya.
Vicepresident Biden tog sig nyligen mödan att personligen resa till Kenya för att vädja till landets styrande att de ska införa fri abort. Och det är Obama-regeringen beredd att belöna med pengar: ”Vi är hoppfulla, Obama är hopfull, att ni ska genomföra dessa reformer, för då kommer pengar att flöda till er”, sa Biden.
Enligt uppgift från amerikanska kongressen har Obamas regering redan satsat 70 miljoner kronor på att Kenya ska liberalisera sina abortlagar. Då finns det tydligen gott om pengar.
Men Obamas regering har däremot kraftigt skurit ned på bidrag till bekämpande av HIV och aids i södra Afrika. President Bush satsade mest av alla amerikanska presidenter någonsin på Afrika, genom bistånd och handel. Obama drar ner på det och satsar hellre amerikanska skattepengar på att exportera fri abort.
Detta är alltså Obamas budskap i ord och handling till Afrikas folk: dödar ni ofödda barn får ni pengar. Däremot vill vi dra ner på stöd till era sjuka och döende.
Ilya Meyer skriver på sin blogg den 20
juni om skillnaden i omvärldens reaktioner när tusentals muslimer mördas av islamister varje månad och när nio personer med terroristkopplingar dödades av israeliska soldater som agerade i självförsvar:
"Januari 2010: 2166 civila (de flesta muslimer) mördas av islamister i terrorattacker. Tystnad.
Februari: 1556 civila (de flesta muslimer) mördas av islamister i terrorattacker. Tystnad.
Mars: 2536 civila (de flesta muslimer) mördas av islamister i terrorattacker. Tystnad.
April: 1768 civila (de flesta muslimer) mördas av islamister i terrorattacker. Tystnad.
Maj: 2254 civila (de flesta muslimer) mördas av islamister i terrorattacker. Tystnad.
31 maj, 2010: Nio (9) islamistiska terrorister skjuts ihjäl ombord det turkiska fartyget Mavi Marmara när de försöker mörda israeliska marinofficerare under en polisiär aktion för att kontrollera skeppslasten och förhindra införsel av vapen till terrorgruppen. EU, USA, FN exploderar i vrede, deras ilska känner inga gränser."
Detta säger otroligt mycket om medias och politikers farliga likgiltighet för människoliv i allmänhet och fördomsfulla och partiska behandling av Israel och judar i synnerhet.
Turkiets premiärminister Erdogan tog till stororden i samband med Ship to Gaza och krävde att Israel skulle lyda budordet om att inte döda.
Israel har rätt – likt alla andra länder – att försvara sig mot terrorister. Ship to Gaza var delvis arrangerat av en turkisk organisation med terroristanknytningar - till förmån för Hamas. Hamas är en terroristorganisation vars mål är att utrota judar och utplåna staten Israel.
Turkiet förvägrar Israel rätten att försvara sig och vägrar dessutom att medge att Hamas är en terroristorganisation. Erdogan kallar dem för vänner.
Nu har Erdogan talat igen, åter med stora ord: Han ska utplåna och döda alla kurder kopplade till PKK. Hur var det nu med budordet? Och varför får Turkiet försvara sig mot en terrororganisation, medan Israel inte ska få göra det?