Folk /…/ sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."
Markus 7:37b

Världen idag

Evangelierna står sig väl jämfört med andra källor från antiken.

Gästkrönika · Publicerad 10:32, 8 sep 2017

För några veckor sedan var jag i Århus på en spännande apologetik-konferens. En av kvällarna var det offentlig debatt om evangeliernas historiska trovärdighet.

Min utgångspunkt var enkel: Evangelierna ska bedömas på samma sätt som vi bedömer andra källor från antiken. De behöver inte okritiskt accepteras, men de ska inte heller betraktas överdrivet kritiskt. Evangelierna behöver ges en rättvis bedömning.

Hur bedömer man om en källa är historiskt trovärdig? Vilka kriterier används vid en sådan bedömning av andra källor från antiken?

Den första frågan gällergenre; vilken typ av litteratur är det? Är texten en dikt, ett skådespel eller en saga, blir förstås frågan om historisk trovärdighet ointressant. Men är texten historieskrivning, kanske en officiell krönika eller en biografi, blir frågan relevant: Kan vi lita på vad som återberättas för oss?

Evangelieforskningen är i dag överens om att evangeliernas genre är biografi; de är en del av den grekisk-romerska biografi-genren, med syfte att återberätta en individs liv och dess betydelse.

Den andra frågan gällerdatering; hur tidig är källan? Ju tidigare källan är i relation till de händelser den återberättar, desto bättre. Evangelierna är skrivna under det första århundradet, ca 30-60 år efter händelserna. Det innebär att ”de ligger de omtalade händelserna närmare i tiden än många andra antika och medeltida källor befinner sig i förhållande till sina händelser”, för att citera historieprofessorn Dick Harryson.

Den tredje frågan gäller författaren; vem är han (i antiken handlar det oftast om män) och hur har han fått sin information? Står han nära eller långt ifrån händelserna? Författarna till evangelierna är antingen själva ögonvittnen (Matteus och Johannes) eller har sin information från intervjuer med ögonvittnen (Markus och Lukas). Lukas skriver: informationen har ”berättats för oss av dem som från första stund var ögonvittnen”.

Den fjärde frågan gäller antalet källor; hur många källor om samma händelse eller person har vi? Ett flertal källor, som kan bekräfta eller korrigera varandra, är bättre än en ensam källa. När det gäller evangelierna befinner vi oss i ett positivt läge: vi har tillgång till fyra olika källor.

Den femte frågan gällerbekräftelser; hur väl passar information i källan samman med annan kunskap vi har? För evangeliernas del handlar det om vad som sägs om det religiösa livet, den romerska ockupationen, sedvänjor och kultur, geografiska uppgifter, beskrivning av arkitektur, myndighetspersoner, användningen av arameiska ord, kommentarer om mynt, väder, fiske, skatteindrivning, topografi … Här passar evangelierna väl in i vad vi för övrigt vet. Simon Gathercole, känd evangelieforskare vid Cambridge University, säger: Evangelierna ”tillhandahåller beskrivningar som överensstämmer med kulturen och geografin” i Israel under det första århundradet.

En utvärdering av evangelierna utifrån kriterier vi använder för att utvärdera andra källor från antiken leder till följande slutsats: Evangelierna står sig väl jämfört med andra källor från antiken.

Min fråga till min motdebattör var: Vad har de källor vi allmänt accepterar som historiskt trovärdiga, som evangelierna inte har? På den frågan fick jag inget svar.

Min fråga till min motdebattör var: Vad har de källor vi allmänt accepterar som historiskt trovärdiga, som evangelierna inte har? På den frågan fick jag inget svar.

300 präster beskylls för sexövergrepp på barn

USA. En stor utredning har funnit trovärdiga anklagelser om sexuella övergrepp på barn utförda av fler än 300 präster i delstaten Pennsylvania i USA. Fler...

Måla inte upp politiska motståndare som fiender

Ledare Samtalsklimat Den senaste presidentvalskampanjen i USA präglades av en förfärande polarisering, med förakt för motståndarsidan. Ingen drev den utvecklingen hårdare...

Valet börjar i dag – för utlandssvenskarna

Val. Svenska medborgare utomlands får börja förtidsrösta redan i dag. Över en halv miljon svenskar bor utomlands och av dessa får cirka 165 000 rösta – motsvarande 2,2 procent av samtliga som är röstberättigade i valet i Sverige.

Kristersson toppar förtroendemätning

Politik. Förtroendet för Ebba Busch Thor ökar mest Ulf Kristersson (M) fortsätter ha ett stabilt förtroende bland väljarna enligt Novus senaste mätning. Den som gått starkast framåt senaste månaderna...