Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

Låt inte sekulär vetenskap styra över Bibelns budskap

Det är viktigt att både teologer och andra kristna, som tror att Bibeln är Guds Ord, inte låter sin förståelse av Skriften formas av en vetenskap som utgår från sekulära antaganden. Annars riskerar vi att få en kyrka som låter naturvetenskapsmän med sekulära arbetsmetoder diktera villkoren, skriver matematikprofessor Ola Hössjer.

Debatt · Publicerad 00:01, 3 mar 2017

Den senaste månaden har en debatt förts i tidningarna Världen idag, Dagen och på andra håll om hur skapelseberättelsen i Bibelns tre första kapitel ska tolkas. Bland annat har Stefan Swärd och Anders Gerdmar försvarat den klassiskt kristna synen att Adam och Eva existerat, samtidigt som flera andra evangelikala teologer och bibellärare ifrågasätter denna bibeltolkning. Jag delar Swärds och Gerdmars synsätt att det av flera skäl är viktigt att hålla fast vid den klassiska tolkningen av Bibeln.

Vår tolkning på det här området påverkar framför allt läran om frälsningen. Jag menar att det är mest naturligt att förstå de två första människorna som historiska personer. Inte bara utifrån vad vi läser i Första Moseboken, utan även utifrån Paulus undervisning om Jesus som den andre Adam. Jag ska inte upprepa de övriga teologiska argumenten för det första parets historicitet, utan vill snarare belysa att denna debatt speglar den tilltro till vetenskap som under lång tid dominerat vårt land.

Låt mig först nämna att det är utmärkt att som kristen ha ett inlyssnande öra gentemot vetenskapen. Vi är ju kallade att leva i ständig dialog med omvärlden. Som kristen behöver jag inte vara rädd för att Bibeln utsätts för prövning, eftersom det som är sant visar sin sanningshalt ännu mer när det testas. Ibland kan vår förståelse av Ordet till och med påverkas av vetenskapen. Den är ju en underbar gåva som Gud gett oss, och ytterst ett sätt att gensvara på det mandat som just de första människorna fick, och som sedan har förts vidare till oss; att råda över och ta hand om jorden. Vetenskap och kristen tro är alltså vänner, och de står inte på något sätt i konflikt med varandra.

Problemet är snarare den syn på vetenskap som alltmer fått insteg och fäste i vårt samhälle sedan upplysningstiden på 1700-talet; att endast tillåta naturliga förklaringar till det vi ser och observerar i omvärlden. Jag har i två artiklar i tidskriften Theofilos (som också finns tillgängliga på Claphaminstitutets hemsida) utvärderat denna sekulära vetenskapssyn, och visat hur den påverkar inte bara teologin, utan även en rad andra ämnen, såsom biologi, kosmologi och psykologi.

Om man på förhand utesluter direkta ingripanden från Gud kommer detta givetvis att påverka slutsatserna. Då blir saker som skapande från intet, mirakler, inre helande och profetiska tilltal inte längre möjliga. I stället förespråkar jag i dessa artiklar en mer förutsättningslös syn på vetenskap, där alla möjliga förklaringsmodeller och hypoteser får vara med och tävla. Det är den bästa garanten för att forskningen ska hitta de mest trovärdiga och mest sanningsenliga teorierna. 

Grunden för att ifrågasätta Adams och Evas historicitet är Darwins utvecklingslära, enligt vilken allt levande härstammar från encelliga organismer. Med en sekulär vetenskapssyn finns det i princip inget alternativ till denna teori, och den medför att vi människor är närmast släkt med chimpanserna. Men även om molekylärbiologin och genetiken har visat att dna för människor och chimpanser till cirka 95 procent är identiska, så behöver det inte medföra släktskap. Om vi vidgar synen på vetenskap kan det förklaras med en designer som delvis använder samma byggstenar i sitt skapande av olika arter.

Den genetiska skillnaden på 5 procent inbegriper ett flertal gener som finns hos människan, men som saknas hos chimpansen. Det finns också stora olikheter mellan de två arterna vad gäller aktiviteten hos gener i hjärnans celler, vilket återspeglar människans unika förmåga till abstrakt tänkande, självreflektion och kulturskapande. Mot bakgrund av detta har jag varit med och utvecklat en publicerad matematisk modell, enligt vilken alla människor härstammar från ett enda första par, utan släktskap med andra arter. Detta är ett pågående arbete, men tillsammans med mina medförfattare argumenterar jag för att modellen har goda förutsättningar att förklara genetiska data väl.  

Det finns många andra exempel på evolutionsteorins avsevärda luckor, som inte minskat utan tvärtom vuxit i takt med att forskare fått insikt om hur komplicerade levande organismer är. Faktum är att många evolutionsbiologer på senare tid börjat tvivla på de traditionella neo-darwinistiska förklaringarna till utvecklingsläran, som baseras på spontana mutationer i dna och naturligt urval. Jag tycker det är sympatiskt att man på detta sätt vågar problematisera ett rådande paradigm, även om man fortfarande håller fast vid tanken att allt levande måste ha utvecklats från enkla livsformer.

I november 2016 hölls ett öppet möte i anrika Royal Society i London, där man diskuterade andra mekanismer för hur arter förändras över tiden. Dessa har ett stort värde för att förklara mindre förändringar, men det saknas fortfarande en teori för hur helt nya typer av strukturer, organ och arter ska kunna uppstå på naturlig väg. Oavsett vilka processer som används för att förklara evolutionen kvarstår ändå den teologiska problematiken. Om ett första par av människor inte har funnits och vi har gemensamt ursprung med apor, så fanns död och utslagning med redan före syndafallet, och då blir Gud själv ansvarig för detta. Hur ska man då kunna hålla fast vid att allt det som Gud skapade i begynnelsen var gott?  

Min huvudpoäng är att det är viktigt att både teologer och andra kristna, som tror att Bibeln är Guds Ord, inte låter sin förståelse av Skriften formas av en vetenskap som utgår från sekulära antaganden. Annars riskerar vi att få en kyrka som låter naturvetenskapsmän med sekulära arbetsmetoder diktera villkoren. Detta skulle i slutändan leda till att tilltron till Bibeln urholkas. För om vi inte kan lita på utsagor, där Bibelns författare har avsett en bokstavlig tolkning, så hamnar vi snabbt längs ett sluttande plan där Ordet alltmer ifrågasätts. Alla typer av förståelse av texten blir då möjliga, och till slut finns det en risk att helt centrala kristna dogmer sätts åt sidan. 

Att hålla fast vid en klassisk kristen bibelsyn kommer inte alltid vara populärt. Det kommer rent av att kosta på. Men om vi ser tillbaka på kyrkans tvåtusenåriga historia finner vi att kristendomen framför allt har vuxit i brytpunkten mellan en tydlig förkunnelse och det omgivande samhället.

Om man på förhand utesluter direkta ingripanden från Gud kommer detta givetvis att påverka slutsatserna.