Länge leve religionsfriheten i Sverige och internationellt

Religionsfrihet är en grund­läggande mänsklig rättighet som utgår från de  mänskliga fri- och rättigheterna i FN:s förklaring  (paragraferna 18-20) samt Europeiska konventionens skydd för de mänskliga rättigheterna och friheterna (paragraferna 9-10). Dessa blev svensk lag 1995. Enligt de internationella deklarationerna och konventionerna ges rätten att utöva tro ensam eller tillsammans med andra, offentligt eller enskilt.
Religionsfrihet inbegriper även rätten att bygga gudstjänstlokaler, etablera religiösa, välgörenhets- eller humanitära organisationer, ta emot frivilliga finansiella eller andra bidrag och att utbilda, utnämna eller rösta på religiösa ledare. Trots såväl svensk lag som internationella konventioner finns många exempel på människors utsatthet och bristande religionsfrihet, detta gäller i Sverige och utomlands.

Situationen för den judiska befolkningen i Sverige har förändrats under senare år. Hotbilden mot judarna i Sverige har ökat drastiskt, med hot mot och misshandel av enskilda judar samt hot, vandalisering och sabotage mot judiska institutioner och begravningsplatser i Sverige. Den aktuella situationen i Malmö visar på en tilltagande antisemitism. Detta har även fått internationell uppmärksamhet och ansedda Simon Wiesenthal Center i USA avråder judar att resa till Malmö.

Hotbilden mot de judiska församlingarna i Sverige liksom i övriga Europa har fått till följd att församlingarna under de senaste åren har fått budgetera en allt större del av sina ekonomiska resurser för säkerhetsarrangemang, dessa gäller både församlingarnas medlemmar och de judiska institutionerna. Den ökande antisemitismen i Sverige visar på vikten av att värna religionsfriheten och att fortsatta arbetet med informationsspridning i Sverige. Denna trend måste vändas.

Brotten mot religionsfrihet är enorma i en internationell kontext. Över hälften av världens befolkning lever i länder där staten kraftigt begränsar eller förbjuder medborgarnas frihet att tro, lära sig om tro och utöva tro. Diskriminering på grund av religion eller tro förekommer i många länder, vilket medför allvarliga konsekvenser och begränsar miljontals människor att tillgodose sina sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Exempelvis har över 10 000 anhängare av Bahai­samfundet i Iran avskedats från tjänster inom den offentliga sektorn.

I vissa länder riskerar minoriteter och människor som ändrar sin religiösa övertygelse att förlora eller nekas sin identitet. Flera länder kräver att alla anger en av staten godkänd religion på identitetsdokument så som födelseattest, identitetshandlingar och pass, dokument som krävs för att få tillgång till sjukvård och utbildning. Straff i form av förlorad vårdnad av barn, arvsrätt eller egendom, eller till och med dödsstraff, förekommer i flera länder mot dem som lämnar den av staten sanktionerade religionen. Vissa stater har visat bilder i statlig media på människor som byter tro, med förödande konsekvenser för dem och deras familjer.

I många länder finns regler och lagar som begränsar rätten att utöva religion, det förekommer exempelvis administrativa hinder för religionsfrihet. Till exempel nekas bygglov och tillstånd att renovera gudstjänstlokaler. Under de tio åren har begränsningar av möjligheten att registrera trossamfund och förbud mot religiösa sammankomster för ickeregistrerade grupper eller i icke-registrerade lokaler blivit allt vanligare i bland annat Centralasien. Utan en juridisk person får grupper ofta inte samla in gåvor, hyra lokaler, anställa ledare och så vidare. Bygglov och lov att renovera gudstjänstlokaler används också som administrativa hinder.

Enligt flera undersökningar är kristna den nu mest förföljda religiösa gruppen i världen. Sedan 2003 har minst hälften av Iraks kristna befolkning flytt landet. Under 2008 utsattes den kristna minoriteten i indiska delstaten Orissa för omfattande våld. I oktober 2010 dödades över 20 gudstjänstbesökare i en kyrka i Bagdad. Denna månad brändes ett antal kyrkor ned i Tanzania. I Nordkorea sitter mellan 50 000 och 70 000 kristna i fångläger. Samtidigt lever många kristna konvertiter i västvärlden utsatta liv.

Arbetet för att säkerställa religionsfriheten och de mänskliga rättigheterna måste fortsätta. Vi ska stolta stå upp för alla människors lika värde och arbeta mot diskriminering. Jag anser att Sverige på FN-nivå bör lyfta fram religionsfrihet som en grundläggande frihet för individer och då speciellt rätten att konvertera.

Vi måste ta ansvar för att motverka diskriminering och förtryck, vi har alla samma rätt att utöva vår tro, livsåskådning och religion. Detta ska vi stå upp för och värna,  på Internationella Religionsfrihetsdagen liksom alla andra dagar.

Annelie Enochson (KD)
Riksdagsledamot från Göteborg