”Arbetslösa unga litar inte på Arbetsförmedlingen”
Svenskt näringsliv: Ineffektiv förmedling
Malin Sahlén är utredare på Svenskt näringsliv. I veckan presenterade hon en rapport som närmast helt underkänner den nuvarande statliga Arbetsförmedlingens jobb. Rapporten konstaterar bland annat att bara en av tio unga som söker jobb tror att de ska kunna få hjälp av Arbets för medlingen. Utredaren har frågat 1 156 personer mellan 18 och 25 år.
– Det är naturligtvis allvarligt när vi har en ungdomsarbetslöshet på närmare 25 procent, konstaterar Malin Sahlén, och förklarar att Svenskt näringsliv även tidigare granskat Arbetsförmedlingens effektivitet.
Malin Sahlén har väckt stor uppmärksamhet med sin utredning om ungdomars låga förtroende för Arbetsförmedlingen, ”Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen”. Bara en av tio unga tror att de får jobb den vägen. Foto: Siewert Öholm
Hon berättar för Världen idag Arbetsliv att man gjorde en undersökning 2009 som visade att Arbets för medlingen bara lyckades förmedla ett (1) jobb i månaden per anställd. När förmedlingen konfronterades med siffrorna reagerade man med: "Nej, vi förmedlade två (2) jobb per månad och anställd".
Sahlén berättar med en glimt i ögat, som om historien vore en skröna, men att hon djupt ifrågasätter Arbetsförmedlingens effektivitet råder det ingen tvekan om.
När Arbetsliv ytterligare vill klargöra Svenskt närings livs syfte med den här rapporten, konstaterar Sahlén frankt att det verkligen handlar om att bevisa Arbets förmedlingens ineffektivitet.
– Alternativet är naturligtvis en ökad privatisering av förmedlingstjänsterna, menar hon. Det finns inget egenvärde i att ha en statlig Arbetsförmedling.
Malin Sahlén kommer raskt in på varför Sverige skiljer sig från övriga nordiska länder och delar av Europa med sin skyhöga ungdomsarbetslöshet. Hon menar att det handlar om strukturer redan från 50-talets rekordår där den offentliga sektorn bara växte och sedan följdes av en politisk oförmåga att anpassa regelverken till en ändrad verklighet på marknaden. Mellan orden kan man höra kritik mot både LAS och åtgärdspaket, även om Malin Sahlén erkänner att just bidragsdelen är en viktig del i Arbetsförmedlingens uppdrag.
– Arbetsförmedlingen ska naturligtvis inte avskaffas, säger hon, vad vi kräver är fler förmedlingar och fler alternativ för de arbetssökande.
Här erkänner Sahlén också att Arbetsförmedlingen har en speciell uppgift när det gäller svaga och utsatta grupper, liksom att bidrags- och myndighetsfrågorna måste accepteras.
– Men om till exempel invandrarungdomar ska anses som en svag grupp, kan man bara se på hur etableringen av den fria "Blatteförmedlingen" blev en succé och skapade effektiv jobbförmedling.
Malin Sahlén pläderar starkt för fler alternativ av typ "Blatteförmedlingen", "Ingenjörsförmedlingen" eller fler bemanningsföretag. Men starkast för hon fram tankarna på en "Arbetsförmedlingspeng". Den skulle innebära att delar av nuvarande förmedlingskostnader läggs i en pott som fördelas som "förmedlingspeng" till nya privata aktörer. Pengen skulle fördelas så att:
• en tredjedel betalas ut per sökande för de första träffarna.
• ytterligare en tredjedel betalas när den sökande verkligen fått ett jobb, och
• den sista tredjedelen betalas ut om jobbet består efter minst tre månader.
Malin Sahléns engagemang för att unga arbetslösa ska få jobb är otvetydigt.
– Det finns bara en riktigt effektiv lösning, säger hon. Vi måste få fram fler privata jobb i Sverige.
Hennes vägar till jobben handlar mycket om att förändra i kollektivavtal och lönebildning för unga. Hon jämför med Danmark som inte ens har hälften av vår ungdomsarbetslöshet.
Malin Sahlén talar om en ny samverkan mellan arbetslivet och utbildningsinstanserna. Hon pläderar för en ny värdering av kunskap och ett samhälle där kunskap och utbildning får vara status igen. Det låg lite i luften att Maud Olofsson var populärare i korridorerna på Svenskt näringsliv än statsministern.
Siewert Öholm
siewert.oholm@varldenidag.se
