För Monica blev alkoholmissbruket ett sätt att dämpa de smärtsamma minnena från uppväxten. Vändningen kom när hon vågade öppna upp sig själv under ett själavårdssamtal. Foto: Tom Bengtson

Jesus tog bort suget efter droger

Monicas mörka upplevelser är historia • Nu hjälper hon andra

Band av bitterhet och ilska från barndomen bröts genom varsamma själavårdsamtal där Jesus gjorde Monica fri.
– Jag är så lycklig varje dag över att traumat från min barndom kunde brytas, säger hon.

Hon upplevde flera års övergrepp inom familjen, ända fram till det att hon blev sju år och skulle börja skolan. Som barn var det inte så enkelt att värja sig mot sin pappas onormala närmanden, vars konsekvens blev som konserverade infektioner i själen ju längre upp i tonåren hon kom.
– När andra i klassen pratade om drömyrken som lärare eller sjuksköterska ville jag bara fly bort från allt. Med en känsla av rotlöshet och dåligt självförtroende blev mellan­ölet det bästa sättet att för en tid förtränga nattens mardrömmar, berättar Monica, som bor i Falkenberg.

Vid tolv års ålder började missbruket ta fart på allvar. Det här visade sig vara ett område hon kunde blir riktigt bra på.
– I de här kretsarna, där man lärde sig från dem som var något äldre, var man också accepterad för den man var. Alkoholen ersattes med hasch som några år därefter ersattes med amfetamin.
Försöken att närma sig arbetsmarknaden blev kortvariga. Monica stannade inte länge på de jobb som erbjöds henne på dagis, äldreomsorg­en eller inom handeln.
En dag sa det bara stopp, samhället grep in och Monica hamnade på behandlingshem. Där berättade man om en kommande maratonterapi där allt, även barndomen, skulle gås igenom grundligt.
– Och nej, det här orkar jag bara inte prata om, var min första reaktion. Min andra var att jag snabbt och smidigt försökte skriva ut mig själv med mindre lyckat resultat.

Hennes minnen från de samtalen är att bitterheten och ilskan fick muskler.
– Jag fick slå på en docka som föreställde min pappa så mycket att jag efteråt förstår finessen med att jag hade vadderade händer. Men såren i själen blev inte mindre, tvärtom började de ge sig till känna fastän de hörde hemma djupt inom mig.
Monica kom i kontakt med kristna personer och i den vevan träffade hon också sin blivande man Bosse. Deras stapplande försök till att leva nyktert grusades gång på gång när de valde att återvända till drogerna. Många ville hjälpa, inte minst deras egna barn som hade blivit tillräckligt gamla, för att inse att nu väntade en lång oförutsägbar utförsbacke.
– Vi hamnade på dåvarande Venn­garn utanför Sigtuna, tack och lov precis åren innan det skulle avvecklas. Första perioden gick bra men vi föll pladask när vi vände hemåt. Vi fick en ny period och då började saker hända.

På nytt kom detta obehagliga med att prata om hur man mådde innerst inne upp, nu under namnet själavård.
– Nej, inte nu igen tänkte jag, men insåg att jag utan möjligheten till någon större betänketid hamnade inne hos Benita, en som det visade sig fantastisk människa.
Hon förklarade att i den tredje stolen intill oss satt Jesus, och finessen med varför denne för mig osynlige gestalt var med och lyssnade.
Monica minns att de här samtalen inte gjorde ont, tvärtom infann sig ett lugn inom henne. Bit för bit bearbetade vi saker som hänt, inte alltid smärtfritt men hon fick en distans till ett förr och ett nu. Hon såg på sig själv på ett annat sätt. "Som Jesus ser på dig", förklarade Benita.

I ett telefonsamtal från mamma fick hon klart för sig att hennes pappa blivit dålig och var inlagd på sjukhuset.
– När jag ringde honom så hajade jag till över hur jag verkligen uttryckte mig. Jag hörde mig själv säga: "Vi kommer och hälsar på dig så fort vi kan, jag älskar dig pappa". Det hade tydligen hänt något inom mig, en sån hälsning hade varit otänkbar förut.
– Vi möttes och kramades, nu hade jag från min sida tagit tillbaka min pappa igen. Hans gensvar märktes direkt, vi varken ville eller behövde prata om gamla mörka minnes­bilder.
Monicas pappa som varit ateist så länge hon kan minnas fick nu klart för sig att livet höll på att rinna ifrån honom. Han kunde inte bortförklara det som hänt Monica och Bosse och ställde därför raka frågor till Monica där hon inte var sen med att ge raka svar.
– Det resulterade i att pappa bad efter mig och Jesus flyttade in även hos honom. Två veckor senare dog min pappa.

Det är fler personer som lämnat Monica, hennes man Bosse fick ett hjärtstopp för sex år sedan och hon blev änka.
– Bosse var en Guds gåva till mig vi kunde prata om allt. När jag fick ro i själen så kunde vi två på allvar ta upp brottningsmatchen mot drogsuget. Jag minns att vi stannade till en dag och frågade varandra vad som hänt då ingen av oss hade något drogsug längre. Det var inte bara våra barn som ville kunna lita på sina föräldrar, vi skulle bli mormor och morfar där vi inte längre levde bara i vår lilla värld.

Sen tre år är Monica med och hjälper till på LP-kontakten i Falkenberg tre dagar i veckan. Som hos andra som blivit genomsköljda av Guds kärlek vill hon vara med och se andra förvandlade.
– Jag förstår nu att jag inte är ensam med mina barndomsupplevel­ser, det är tyvärr vanligare än man tror. Även pojkar drabbas, även om jag tror att det är vanligare för flickor.
Hon är nu beredd att ta ett steg till och har visat intresse att gå en själa­vårdskurs för att lyssna in andras lärdom och mera aktivt bolla de frågor som ett utåtriktat socialt arbete innehåller.
Monica har nu varit drogfri i tio år. Hennes egna barn finns nära henne och hon nära dem.
– Barnbarnen ser fram emot att komma och hälsa på allt som oftast, och vad kan jag säga förutom ett stort: "Tack Jesus för vad du gjort
i mitt liv."



FAKTA OM LP-VERKSAMHETEN

• LP-verksamheten driver fyra behandlingshem i egen regi samt ytterligare ett hem genom samarbetsavtal. LP har ramavtal med kriminalvården och cirka 150 kommuner över hela Sverige.
• LP-kontakterna fungerar som ett öppethus med kafé och dagverksamhet där besökare med beroendeproblematik erbjuds stöd och motivation för att förändra sin livssituation.
• Totalt finns i dag 68 aktiva LP-kontakter spridda över landet.